Röstcoaching är också retorik

Genom röstcoaching lyfter vi fram det i retoriken som handlar om muntlig framställning.

Det är betydelsefullt vad vi säger. Men hur vi säger det kan vara skillnaden mellan att nå fram och påverka våra lyssnare med vårt budskap eller att det faller platt. 

Om det man säger når fram eller inte har en stark koppling till på vilket sätt man använder sin röst rörande: volym, tempo, paus och tonläge. Det hela är konkret och kan enkelt medvetandegöras.

  • Tempo – Om betydelsen att anpassa tempo till den vi pratar med.
  • Dynamik, tonläge – Dynamisk röst VS monoton röst
  • Paus – Trollind genom att våga vara tyst ibland.
  • Tydlighet – Enkla tips för ALLA ska höra vad du säger
  • Circle of attention – Vilka vill ja nå och vill jag inte nå?
  • Aktiva verb – Lättare att förhålla sig till att ”nu ska jag få min publik att lugna sig”, än att tänka ”Nu ska jag tala mjukt och långsamt”
  • Hur jag säger det? – Vad blir resultatet om jag pratar mjukt, kantigt, tyst, starkt etc.

Mer info om workshop i röstcoaching för ditt företag HÄR.

David Sennerstrand

därför knarrar du på rösten och så blir du av med det

Forskning visar på att HUR en persons röst låter påverkar åhörarna dubbelt så mycket som innehållet i hens budskap (Quantified Impressions).

Just knarrande röster är en av de ofördelaktiga rösttyper folk tenderar störa sig på mest.

På den internationella Knarrtoppen ligger Marge Simpson rätt bra (eller pyrt) till.

Påverkas du av hur olika röster låter?

Men det är inte bara i USA det knarras. Bland svenska celebriteter har jag svårt att tänka mig att det finns nån som knarrar mer än den (f.d) fantastiske fotbollsspelaren Henrik Larsson.

Henrik Larsson – det knarrar en del

Politikern Andreas Ygeman (S) går nog in tätt efter på silverplats.

Det är när rösten påminner om ett större eller mindre sågverk på vokalerna: [a e i o u y å ä ö] det syftas på när man talar om en knarrig röst. När jag ger exempel på knarrare, eller fattar tag i en mick och knarrar själv på generös volym, under mina workshops – kan det faktiskt vara så att en del börjar grimasera som om jag utsatte dem för någon slags tortyr.

Och kanske är det så att du själv funderar just nu: ”Tänk om jag är en av dem, som knarrar så där mycket”. Då rekommenderar jag följande:

  • Spela in dig själv och lyssna när du till exempel läser en text eller pratar i telefon med en vän. Inspelningen ljuger inte. Men tänk på att LITE knarr då och då egentligen inte behöver vara nåt problem, helt perfekta röster (vad det nu är?!) är inte heller alltid roligast att lyssna till i längden. Små ”röst-skavanker” kan upplevas charmiga och till och med vara en fördel.

Kommer du ändå fram till att: ”Det där är jag minsann inte nöjd med”, så följ röstcoachens (alltså mina) följande tips:

  • Man pratar ju (förutom norrlänningens inandnings-jo) på utandning. Är det då för snål skjuts på utandningsluften börjar det ofta att knarra. Det beror på att stämbanden svänger för sakta och oregelbundet. Det är ju luften från lungorna som ska sätta fart på dem och därför behöver du ge stämbanden ett jämnt och balanserat luftflöde så att de får svänga i sin fulla potential. Ett hafsigt anslag på gitarrens strängar är ju avgörande för hur ackordet eller tonen kommer att låta, för att dra en liknelse.

Är det så farligt egentligen? Nja…

Kanske handlar det bara om lite kvällsknarr för att du helt enkelt är trött och försöker ta igen dig. Eller så har du lagt dig till med ett subtilt litet kultur-journalist-knarr som är en rösteffekt för att låta kunnig och som att du tar dig själv på oproportionerligt stor allvar. Ingen egentlig fara för rösthälsan, men om det låter bra, det får du avgöra själv nästa gång du rattar in Kulturnytt i P1.

Göran Persson använder sig, medvetet eller omedvetet, av något som liknar kultur-journalist-knarr, genom vilket han vill förmedla: ”Jag har stenkoll och är typ ALLSMÄKTIG”. Översittarknarr är en (trots negativ laddning) ganska träffande beskrivning (i följande exempel utdrag ur en underhållande konflikt, rörande vikt, med Maud Olofsson).

Ägnar Göran Persson sig åt Översittarknarr?

Ska man göra nåt åt sitt knarrande?

Det beros som vanligt på vad man vill förmedla och det är så klart upp till var och en att avgöra. Men om det är så att knarret är det utmärkande draget för personligheten kan det vara en inte så lite begåvad idé att ta tag i problemet. Riktigt grovknarr sliter också en hel del på stämbanden och sprider helt ärligt inte någon vidare god karma bland medmänniskor. En pepp är att det med röst- och andningsteknik går att lösa problemet ganska lätt. Och att en hel del annat, du kan ha stor nytta av, följer med på köpet.

David Sennerstrand

5 goda anledningar till att andas genom näsan!

Det finns fler skäl till att medvetandegöra hur du andas än du kan ana. Vi andas in 10-20 kg luft om dagen. Att tro att det skulle vara obetydligt på vilket sätt vi använder all denna luft, är därför ganska galet.

Vi undersöker hur man lättast får ner luften djupt i lungorna under en röst- och andningsworkshop i Motala. Näsa VS mun!

Att helt enkelt målmedvetet träna andning kan göra underverk för både röst- och välbefinnande. Här följer några fakta om varför näsandning är att föredra framför munandning.

  • Om du till exempel andas in 6 gradig luft genom näsan värms den upp till ca 30 grader innan den når halsen. Den får då en gynnsam temperatur som bidrar till att stämbanden inte blir torra. Vid luftintag genom munnen missar vi den effekten och sannolikheten att man börjar hosta, harkla och snörvla ökar.
  • Kvävemonoxid (NO) är en gas som bland annat bildas i näsan. Den har en utvidgande effekt på den glatta muskulaturen i luftvägarna och öppnar upp blodkärlen. När vi andas genom munnen drar vi inte nytta av denna fördel.
  • Långsamma utandningar är avstressande och bidrar till harmonisk balans. Näsan inbjuder till att sakta ner andetagen eftersom luften får ca 50% mer motstånd genom näsan än munnen.
  • Att aktivera diafragman och att andas djupt, istället för ytligt, är för de flesta lättast genom näsan. Det beror på att luften blir mer strömlinjeformad i näsgångarna än genom munnen.
  • Näsan filtrerar bort mängder av luftburna partiklar och bakterier. Infektionsrisken minskar därför via näsandning jämfört med munandning.

Det var bara några av alla de anledningar som finns till att ta så många som möjligt av de 20-25 tusen andetag du tar varje dygn genom näsan. Ett bra första steg är att så fort du inte talar, äter eller dricker – håll munnen stängd.

David Sennerstrand

LÄS MER

RÖSTCOACHNING – HUR OCH VARFÖR?

Upptäck din utvecklingspotential i muntlig kommunikation genom att anlita en röstcoach. Din röst är viktig.

Att ta hjälp av en röstcoach innebär att få hjälp med att nå ut med sitt budskap på ett mer effektivt sätt. Alla har förmågan att utvecklas.

Förutom det rent röst-relaterade följer många andra fördelar med att medvetandegöra hur vi andas. Att utveckla sin diafragma-andning där vi saktar ner farten, och förlänger utandningen, har oerhört starka kopplingar till harmoni, självkänsla och välmående. Detta följer med på köpet och är ännu ett starkt argument till att ge röst och andning lite mera av din uppmärksamhet.

Vad innebär röstcoachning i praktiken?

Det kan se lite olika ut beroende på vad man vill uppnå och vilka typer av problem man upplever med sin röst.

I många fall handlar det om hur man använder sin utandningsluft när man talar (eller sjunger) och på vilket sätt man andas in. Önskat resultat kan man oftast uppnå genom att jobba med till exempel rörfonation och olika typer av röst och andningsövningar.

Målet är att: förbättra sin röstkvalité, utveckla en mer slitstark röst, nå fram till sina åhörare på ett mer effektivt sätt och minska risken för framtida röstskador.

Det finns en stor poäng med att sätta sig in i den röstretoriska biten.

Hur vi faktiskt låter rent röstkvalitativt, i våra framföranden, avgör i vilken utsträckning åhörarna kan tillgodogöra sig det du vill förmedla. Eller hur länge de överhuvudtaget orkar lyssna och behålla fokus på det du vill att de ska hålla fokus på.

Exempel på sånt som kan vara till stor nackdel för talaren:

  • Om rösten låter knarrig (se film).
  • Om den låter svajig och instabil.
  • Om den uppfattas som energilös och svag.
  • Om den låter ansträngd.
  • Om den uppfattas som monoton och oengagerad.
  • Om den låter gäll och kantig.
  • Uteblivna pauseringar.
  • Om ständiga upprepanden av ofrivilliga läten, så som rösttix, gör sig påminda (Se film).

Alla besitter, med sin röst, en enorm utvecklingspotential. Man kan med hjälp av teknik och medvetenhet, i de flesta fall, uppnå nästan precis det man önskar med sin röst. Här följer några exempel av eftertraktade mål och syften med röstcoachning:

  • Få större röstklang.
  • Utveckla artikulationen.
  • Få en starkare röst.
  • Att kunna uttrycka sig mer nyanserat och dynamiskt.
  • Utveckla en slitstark röst.
  • Utveckla en mer behaglig röst.
  • Att med sin röst kunna skapa pondus.
  • Medvetandegöra sig om frasering och pauser.

Din röst utgör en stor del av din identitet. Röstcoachning handlar om att ta fram det unika i ditt röstliga uttryck, och att optimera dina chanser att kunna påverka och nå fram till dina lyssnare.

Trollbind och berör

Med en trygg, varm och behaglig röst ökar dina chanser radikalt med att nå ut till dina åhörare. En medvetenhet kring frasering och pausering skapar lugn om du är nervös, och du lär dig trollbinda dina åskådare och flytta fokus från dig själv till mottagaren. Med en tydlig artikulation framstår du som mer övertygande och pålitlig. Det handlar inte om att skapa den perfekta rösten. Små imperfektioner berikar; olikheterna i våra röster gör oss unika, likt ett fingeravtryck. Däremot behöver många hjälp med att reducera vissa röstliga bieffekter så som till exempel: knarr, nasalitet, klanglöshet, kantighet och instabilitet. Inte minst för att skapa förutsättningar för en röst som håller och låter bra i ett långsiktigt perspektiv. Alla kan utvecklas i detta.

Röstcoachning passar utmärkt att göra i grupp. Snacka Sunt erbjuder roliga och givande workshops anpassade efter era behov. Förslagsvis vid konferenser eller fortbildingsdagar för ditt företag eller organisation.

Ställ din förfrågan HÄR.  

LÄS MER

Att genom röstcoachning göra sig kvitt sin rampfeber

Om man känner sig obekväm med att tala inför publik så behöver man inte direkt känna sig ensam. Ungefär två och en halv miljon svenskar uppskattas lida av rampfeber vilket placerar dilemmat i toppen på fobi-listan.

Det finns olika sätt att handskas med scenskräck. Allt från Kognitiv beteende-terapi till att göra avspänningsövningar, och mycket däremellan, används för att komma till bukt med problemet.

Utifrån mitt egna perspektiv, som röstcoach och med min artistiska bakgrund, kan jag göra en del reflektioner.

Under min tonårstid så var blotta tanken på att framföra något på en scen helt otänkbart. Jag hade komplex för min svaga och svajiga röst och saknade helt självförtroende för att våga utsätta mig för en granskande och bedömande publik.

I dag utgör just det sistnämnda en stor del av mitt yrkesliv. Att i det ena eller andra sammanhanget framträda inför lyssnande och betraktande människor. Jag kan fortfarande bli nervös inför en föreställning, workshop eller ett sånguppdrag. Men jag har lärt mig att hantera det.

Hur kom jag själv över mina egna svårigheter?

Genom teaterutbildningar fick jag undersöka och hitta olika sidor av mig själv genom att gestalta någon annan, vilket skulle visa sig bli väldigt användbart i alla möjliga olika sammanhang. Sång och röstlektioner bidrog till att jag hittade fundamenten för att nå ut till mina åhörare. Min kraftlösa och ostadiga röst blev starkare och mer klangfylld och min största nackdel hade plötsligt blivit min styrka. Röstträningen bidrog till ett mer dynamiskt uttryck och gav möjligheten att röra sig mellan fler nyanser i alla möjliga slag av sceniska situationer. På ett mer effektivt och övertygande sätt kunde jag nå ut till mina åhörare.

Jag är övertygad om att många yrkesgrupper skulle ha stor nytta av de här kunskaperna i många olika områden. Om man lider av rampfeber så kan man fråga sig själv om man till exempel tror att en stabilare och tryggare röst och en mer effektiv andning skulle vara till hjälp. Är det där problemet sitter kan det ha en avgörande betydelse om man väljer att utveckla sig inom ovannämnda områden. Resultat brukar märkas ganska snabbt.

Röstcoachning passar utmärkt att göra i grupp. Snacka Sunt erbjuder roliga och givande workshops anpassade efter era behov. Förslagsvis vid konferenser eller fortbildingsdagar för ditt företag eller organisation.

David Sennerstrand – röstcoach

Boka en workshop i röstträning för din organisation! Anlita en röstcoach.

Exempel på upplägg för upp till 30 deltagare med röstcoach. Föreläsning och röstträning.

Börjar med en innehållsrik föreläsning som är både underhållande och lärorik. Efter föreläsningen följer en workshop röstcoachning.

  • Därför behöver du röstteknik!

  • Karisman sitter i rösten.

  • Röstuppvärmning på 1 minut!

  • Circle of attention – Vilka vill jag nå?

  • Andning och stöd.

  • Att hitta sitt naturliga tonläge.

  • Pausering, frasering och tonfall.

  • Att bubbla sin röst i form genom rörfonation – lite som magi.

  • Utvecklingspotential i muntlig kommunikation genom ökad medvetenhet kring röst och kropp.

ca 2,5 timmar med kort paus.

Programmet kan såklart anpassas i tid och upplägg efter önskemål.

En röst-workshop är avdragsgill som: ”Körsång på arbetsplatsen”. 

Hör av dig för prisuppgifter och förslag på upplägg: manvillju@nullsnackasunt.se

Kurs i röstträning på Järfälla Lärcentrum

Höll i en röst-workshop på Järfälla Lärcentrum i torsdags. Välbehövlig röstfriskvård för ett gäng lärare; ett minst sagt röstkrävande yrke. På bilden visar jag deltagarna poängen med att för röstens skull bubbla i vatten med rör. #rörfonation

Finns mer att läsa om rörfonation under länken till höger högst upp på sidan.

Är din organisation intresserad av att boka en röst-workshop? Ställ din förfrågan HÄR.

David Sennerstrand

RÖSTKVALITET STÅR FÖR 38% #röstcoach

En god idé att anlita en röstcoach med tanke på vad Albert Mehrabian uppmärksammar oss på.

Enligt professor Albert Mehrabian‘s kommunikationsmodell finns tre huvudsakliga typer av mänsklig kommunikation vid personliga möten: kroppspråk, röstkvalitet och ord. Mehrabian menar att dessa kommunikationsmedel dikterar i vilket ljus vi tolkar det som kommuniceras:

  • till 55% av kroppsspråk – ställning, gester och ögonkontakt

  • till 38% av röstkvalitet

  • till 7% av innehållet eller orden som används

Hans spännande studie hittar du här.

En stor beställning av fonationsrör har landat!

Har beställt hem ett tjugotal fonationsrör i olika längder. Undrar du vad man använder dem till? Kolla föregående inlägg så får du en hyfsat utförlig genomgång.

Många uppskattar att jobba med rösten på detta sätt. Det är konkret och de flesta får en positiv känsla, att bubblandet gör skillnad, redan efter en kort stund.

På mina workshops använder vi oss ofta av sugrör, en budgetvariant, men riktiga labbrör av glas är ju helt klart det bästa. Därför siktar jag på att ha en uppsättning med mig, om kunden önskar, inför kommande workshops.

Ett bättre begrepp än magstöd tycker jag är jämvikt. Att hitta ett sunt förhållande mellan utkraft och motkraft i luftflödet. Det är i synnerhet det sistnämnda som man medvetet behöver öva på för att börja använda sin röst mer avspänt, kontrollerat, sunt och inte minst för att börja kommunicera mer effektivt.

Att bland annat jobba med fonationsrör för att uppnå detta är faktiskt riktigt smart.

David Sennerstrand

Rörfonation – varför, vad och hur?

Att för röstens skull bubbla med glasrör, slang eller sugrör i ett kärl med vatten.

Varför i sjutton ska man göra det?

Man kan i allafall lugnt påstå att var och varannan logoped sysslar med detta, och även en hel del röst- och sångcoacher. Det borde vara en fingervisning åt att det faktiskt är en ganska vettig sysselsättning.

Jag tänkte dela med mig av mina bubbelkunskaper i ett lagom långt och välavvägt blogginlägg.

Vi börjar med syftet. Varför är det bra och vad är det man tränar?

– Avspänning
– Andning
– Fonation
– Larynxhöjd
– Ansatser
– Resonans
– Dynamik
– Artikulation
– Röstteknik (sång och tal)

Vad handlar det om egentligen?

Med mina elever, både tal och sång, arbetar jag (och de flesta andra sångcoacher) med motstånd. Eller kanske man hellre vill förklara det som: hålla tillbaka luftflödet, inhalarkänsla, sjung på inanding, håll det åt dig och så vidare. Begreppen är många för att få personen i fråga att förstå vad det hela handlar om.

Det är i varje fall detta motstånd som är själva grundstenen i röstteknik och på till exempel en sånglektion (om du nu varit på nån) kanske du känner igen att man ofta gör övningar med tonande V, J, Z för att få tag i denna (egentligen imaginära) motvikt till den utandning man sjunger, talar eller gör andra läten på.

Känner man ett hyfsat balanserat motstånd mellan luft ut och och luft in, (till exempel 5 enheter ut och 4 emot) är det troligtvis så att magstödet jobbar på bra och att man får kontroll över sin röst och sitt luftflöde. Är uttrycket för kraftigt blir rösten lätt pressad och gäll – och är ut och motkrafterna desamma, blir det inget ljud överhuvudtaget.

Men tillbaka till poängen med att bubbla i rör. Varför är det bra?

Man har forskat på detta.

I en studie fick patienter med knutor på stämbanden bubbla eller göra mer traditionella röstövningar. Man undersökte hur stämbanden krockade före rörfonation och efter – och såg tydliga skillnader. Och förstås då åt det positiva hållet för bubblarna.

Motståndet, när man bubblar, gör att stämbanden krockar på ett mycket fördelaktigt och sunt vis. Detta motstånd kan man få patienten/eleven att känna på andra vis (sångövningar till exempel) – men med ett lagom långt rör och bubbel i vatten kommer motståndet ”av sig självt”. Därför passar metoden nästan alla och är ganska enkel att ta till sig.

Resonansrörsmetoden är effektiv för både förebyggande röstfriskvård, röstträning och för folk som tampas med mer ihållande röstproblem. Det är det som gör den så himla populär och vid det här laget relativt spridd.

Hur gör man då?

Till att börja med ska rörets längd motsvara röstanatomin för olika röstfack:

Sopran/Tenor – 26 cm

Sopran 2/Tenor 2 – 26,5 cm

Mezzosopran/Baryton – 27 cm

Mezzoalt/Basbaryton – 27,5 cm

Alt/Bas – 28 cm

Man utgår från patientens vanliga taltonläge för att välja rör. De flesta patienter känner ”att det vibrerar i halsen” och att ”det händer något” vilket är ett bra tecken.

Hur djupt ska man hålla röret under vattenytan?

Vanligast: Rörets ända är 1-2 cm under vattenytan. Till exempel vid hyperfunktion, spänd röst. Målet är röstavspänning.

I övrigt beror hur djupt man ska hålla röret under vattenytan på: diagnosen, målsättning med behandling, behandlingsskedet och patientens förmåga att fonera i röret.

I början gör patienten övningarna hemma mycket ofta, ca 10-15 ggr per dag. Utspritt under dagen men bara en minut åt gången. Viktigt att upprepa ofta. Efterhand förlängs övningen till 3-4 min per gång och då kanske man går ner i antal övingstillfällen.

Röret ska vara djupt ner (5-15 cm) då fonationstiden är 1 sek. Till exempel vid stämbandsförlamning, läckande röst. Målsättning: Överkompensation, typ pushing – övningar. Röret är bara någon mm under vattenytan, vid slutet av behandlingen av vissa röster.

Jag har själv nyligen varit rösttröst och därmed passat på att bubbla en hel del. Resultatet är påtagligt. Den positiva känslan man får när stämbanden sluter sig efter några korta bubbelpass, i kombination med den röstavspänning metoden bidrar med, är svårslagen.

Det tål att påminna om att det här är kanon att syssla med även som förebyggande röstfriskvård och för allmän röstträning. Som vanligt både vid sångambitioner och för talrösten.

David Sennerstrand