Därför ska du träna din viktigaste andningsmuskel

Kroppens alla muskler (förutom hjärtat) unnar sig emellanåt en och annan paus. Men inte diafragman. Den fallskärms-formade muskeln under bröstkorgen bara kör på. Hela tiden. I vått och torrt, från vaggan till graven. 

Du har förmodligen en ungefärlig bild av hur ett hjärta fungerar och ser ut. Men helt ärligt, hur är din kunskapsnivå när det kommer till vår viktigaste andningsmuskel?

Hur som helst så finns det en hel del skäl till att ha lite koll, så fortsätt läs. 

Du har kanske hört att andas ytligt, genom att dra eller kippa in luften, (så att bröstkorgen häver sig) inte är en höjdare. Nöjer man sig med att konstatera att det aldrig är bra att andas på det sättet gör man det hela lite väl enkelt för sig. För det är bra. Inte ofta, men ibland.

Om du till exempel blir attackerad av en ilsken Kobra, då det finns ett verkligt hot som du måste förhålla dig till. Och just där och då finns skäl till ytliga andetag (hyperventilering) för att man helt enkelt ska bli sjukt stressad och överleva. Blodet börjar att strömma till musklerna och du får styrka och handlingskraft att dra eller slåss.

Hot som inte finns

Men i vår kultur utgör inte argsinta Kobror direkt nåt jättehot för så värst många av oss. Men andas vi på samma sätt som om vi skulle stöta på en argsint Kobra – med snabba, ljudliga och ytliga andetag – när vi till exempel bara fått 3 likes på Instagram, trots att det gått en hel kvart, får vi problem.

Trots att (även om vissa inte håller med) några färre likes på Instagram än förväntat inte direkt är en situation på liv och död, får vi ett onödigt påslag av stresshormoner. Energin som byggs upp får inget vidare utlopp som vid ett riktigt hot. Den typen av hot som var mer vanliga för längesen, i en helt annan kultur, då det krävdes en massa muskelkraft för att döda eller fly.

Eller för att citera läkaren och psykiatrikern Anders Hansen:

Att under lång tid utsätta hjärnan för förhöjda doser av stresshormoner kan leda till att den inte längre fungerar på ett bra sätt.

Detta kan leda till osunda obalanser i kropp och knopp, och en allmän känsla av stress och press. Vår kropp reagerar som om det som egentligen inte är nåt hot är en farlighet utan att det egentligen är det.

Ytlig andning leder till spänd och instabil röst

Med plingande smartphones, information som vi förväntas reagera på och som ständigt konkurrerar med vår förmåga att befinna oss här och nu – IRL, är det inte så svårt att förstå att vi hamnar i högandningsläget. Och plötsligt så har vi utan att tänka på det parkerat högt upp med andningen, och så går vi runt med den där uppe i timmar, vilket leder till fler negativa effekter än man vill tänka på. Och det som särskilt avslöjar för vår omgivning hur vi mår är sättet vi talar på och hur vi låter.

En spänd stressad röst följer tyvärr ofta med på köpet när vi är spända och stressade i ren allmänhet.

Jag är övertygad om att de flesta skulle ha massor att vinna på att få lite koll på denna fantastiska muskel.

För diafragman inbjuder till den där låga, lugna och långsamma andningen, som i sin tur gör att kroppen kickar igång sitt parasympatiska nervsystem. Det gör att pulsen sjunker, ämnesomsättningen minskar vilket leder till avslappning och att kroppen går in i reparationsläge. 

Dan Hasson är forskare vid Stress-forskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han berättar att djupandningen är det mest kraftfulla sättet att varva ner. 

När du djupandas är det svårt, om inte omöjligt, att känna ångest, då ångestkänslor är kopplade till kroppsspråket och det blir svårt för hjärtat att rusa. Det räcker med tre-fyra djupa andetag innan kroppen börjar aktivera sitt parasympatiska nervsystem, då kroppen börjar bygga upp och reparera sig själv. Pulsen sjunker, ämnesomsättningen minskar och du börjar slappna av.

Det är starka ord och man har allt att vinna på att ta dem till sig. 

Det hörs på oss hur vi mår

Den förlängda utandningen, som är det viktigaste av vad jag vill lära ut, kan göra underverk mot livets prövningar. 

Känslor speglar sig mer än i något annat i hur rösten låter. Om vi känner oss stressade och obalanserade hörs det helt enkelt på oss, även om vi kanske inte vill erkänna det. Och kantig, sträng och hård röst smittar så lätt av sig.

Att öva diafragman gör oss bland annat mer välmående och trygga i många sammanhang och inte minst framför en drös åhörare. 

Hoppas du hajat varför du ska träna diafragman?

Hur ska du göra då? Det kan läsa mer om HÄR.