Är du nöjd med hur din röst låter? Många skulle svara nej på den frågan. Och vissa tycker till och med att det är jättejobbigt att lyssna på sitt eget röstmeddelande på telefonen.
Studier visar att röstkvalitén har stor betydelse när det handlar om hur andra uppfattar dig. Till exempel den här:
Folk som hörde inspelningar av grova, svaga, ansträngda eller läckande röster – tenderade att döma talarna i fråga som: negativa, svaga, passiva eller spända. Människor som talade med en god röstkvalité blev däremot betraktade som framgångsrika, sexiga, socialt begåvade och smarta.
I en studie av 74 vuxna i Journal of voice
Du är kanske supernöjd med din röst och känner att den håller för det mesta. För dig som inte är det så är det viktigt att du vet att man kan träna och utveckla sin röst på alla möjliga sätt och vis.
Röstteknisk fulländning blir sällan särskilt intressant. Det är inte det som är grejen. Perfektion kan faktiskt blir rätt trist i längden. Det handlar mer om att rensa i det som ligger i vägen för att du, med din unika röst, ska nå dina lyssnare.
3 komma igång-tips för att du ska bli mer nöjd med din röst!
Spela in dig självoch lyssna – läskigt, jag vet, men du blir direkt medveten om vad du ev. vill förändra.
Speak up! – låt din röst ta plats, öka volymen 25-30%, särskilt när du pratar inför folk.
Andas bättre – lär dig konsten att djupandas även när du talar. Finns inget bättre universal-tips. Ca 90% av mina elever behöver det här.
När du är stressad svarar kroppen bland annat med att blodtrycket och pulsen ökar.
Muskler spänns, andetagen blir ytliga, korta, orytmiska och låter mer än när du är i ditt avspända jag.
Vår röst är en spegling av hur vi andas.
En kommunikatör med omedvetna spänningar och dålig andning är nästan alltid en kommunikatör med stor potential till förbättring.
Är spänd individ kommunicerar sämre – det är helt sant!
Så blir du en bättre kommunikatör!
Börja med att ställa dig vissa frågor och var så specifik du bara kan.
”Hur andas eller låter jag i olika situationer?”
Exempel: ”Hur andas jag hemma jämfört med på jobbet?” Eller, om man tycker det är enklare: ”Hur låter min röst hemma jämfört med på jobbet”.
Kännetecken att kroppen och andningen är spänd:
Uppdragna axlar (kolla in katten)
Spänningar i axlar och nacke – man sitter eller går framåtlutad.
Munnen är öppen och luften går mest ner i lungornas övre del.
Rynkad panna, ihopbitna läppar.
Spänt och stelt kroppsspråk.
En: spänd, skarp, instabil, pressad, för svag eller för stark röst – hör ofta ihop med dåliga andningsvanor.
Ett första steg är att observera sig själv och bli medveten om hur man andas och hur kroppen känns i olika situationer. Ett andra steg är att börja öva sig på principerna för en bättre andning (finns längst ner i det här inlägget).
En bra andning är inte bara djup
Vissa tror att de andas bra om de bara ser att magen expanderar utåt vid inandning. Att magen rör sig lite utåt vid inandning är bra men spänns den ut för mycket kan det kan vara så att man tar in mer luft än man behöver. Det skapar tryck mot stämbanden och kan göra att man forcerar och överarbetar kommunikationen. Då hjälper det inte att ”andas med magen”. En bra andning är inte bara djup utan även ekonomisk och balanserad.
Öva i situationer som höjer din puls
En fråga att ställa sig om man är som de flesta, att andningen försämras i utmanande situationer: hur sjutton ska man bära sig åt för att öva?
Ett förslag är att träna i situationer där pulsen höjs. Om du bara går en rask promenad höjs pulsen en del. Lär kroppen att hålla kvar vid en djup, rytmisk och ekonomisk andning genom näsan även när pulsen stiger. Att öva sig på att hålla munnen stängd vid lågintensiv motion är ett enkelt men effektivt sätt att öva djupandning. Näsan får bestämma tempot. Känner du att du vill öppna munnen så sänk farten istället och fortsätt använda näsan för det den är till för.
Jag själv använder tv-spel och helst zombie-skräck-genren. Det är som att få stress och press som ett brev på posten precis när man vill. Suveränt konstgjort tillfälle att öva på att bibehålla en bra andning trots en prekär situation. Att vänja kroppen till bättre vanor vid stress. Kanske har du också nåt tillfälle där du kan få stress på beställning för att öva långsamma och djupa andetag som fungerar som lugnande motpol när det blir svettigt. Gärna med en Relaxator(diafragmatränare) i munnen.
Öva på att andas bra när du spelar tv-spel. Gärna med zombieinslag:)
Vad är en bra andning
I en verklig situation, som när ett gäng (blodtörstiga:) åhörare väntar på att du ska göra entré och hålla ditt anförande, som vanligtvis sätter igång ditt kamp och flykt-läge, då har förhoppningsvis din kropp lärt sig att hålla kvar vid en andning som hjälper dig att hantera läget.
Kolla in principerna för en bra VS dålig andningsteknik.
Hur andas du när du är stressad?
När du känner igen dig i ett eller flera tecken av en dålig andning kan du göra den här enkla övningen:
Sitt eller stå, det du själv föredrar.
Knäpp händerna bakom huvudet.
För armbågarna bakåt så att bröstkorgen åker ut och så att du rätar på dig.
Andas genom näsan. Känn att luften du andas in går ner i mellangärdet.
Fortsätt tills andningen uppfyller ett eller flera kännetecken för en bra andning.
Lycka till!
Behöver du hjälp hittar du info om workshops och 1:1 coaching HÄR!
Genom röstcoaching lyfter vi fram det i retoriken som handlar om muntlig framställning.
Det är betydelsefullt vad vi säger. Men hur vi säger det kan vara skillnaden mellan att nå fram och påverka våra lyssnare med vårt budskap eller att det faller platt.
Om det man säger når fram eller inte har en stark koppling till på vilket sätt man använder sin röst rörande: volym, tempo, paus och tonläge. Det hela är konkret och kan enkelt medvetandegöras.
Tempo – Om betydelsen att anpassa tempo till den vi pratar med.
Dynamik, tonläge – Dynamisk röst VS monoton röst
Paus – Trollind genom att våga vara tyst ibland.
Tydlighet – Enkla tips för ALLA ska höra vad du säger
Circle of attention – Vilka vill ja nå och vill jag inte nå?
Aktiva verb – Lättare att förhålla sig till att ”nu ska jag få min publik att lugna sig”, än att tänka ”Nu ska jag tala mjukt och långsamt”
Hur jag säger det? – Vad blir resultatet om jag pratar mjukt, kantigt, tyst, starkt etc.
Mer info om workshop i röstcoaching för ditt företag HÄR.
Att andas djupt, då diafragman gör det mesta av andnings-kneget, har många fördelar. Den här bloggen brukar ju mest beröra det röstrelaterade kring kroppens viktigaste andningsmuskel, men i det här inlägget fokuserar vi på det som följer med på köpet när du medvetet börjar att träna den.
Dan Hasson är forskare vid Stress-forskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han berättar att djupandningen är det mest kraftfulla sättet att varva ner.
När du djupandas är det svårt, om inte omöjligt, att känna ångest, då ångestkänslor är kopplade till kroppsspråket och det blir svårt för hjärtat att rusa. Det räcker med tre-fyra djupa andetag innan kroppen börjar aktivera sitt parasympatiska nervsystem, då kroppen börjar bygga upp och reparera sig själv. Pulsen sjunker, ämnesomsättningen minskar och du börjar slappna av.
Diafragman – kroppens viktigaste andningsmuskel.
Finns ett helt gäng av fördelar med diafragma-andning VS bröstandning, det här är några av dem:
Gasutbytet
Bland andningens uppgifter är ett balanserat gasutbyte en av de viktigaste. Kroppen ska genom inandningsluften ta upp syre och genom utandningsluften göra sig av med koldioxid – gasutbytet. Och gasutbytet äger rum i lungblåsorna (alveolerna), de flesta finns i nedre delen av lungorna, därför blir gasutbytet effektivare när man andas ner luften djupt ner i lungorna än vid ytlig andning då luften bara rör sig i lungornas övre del.
Gravitationen gör att (när vi sitter eller står) det mesta av blodet finns längst ner i lungorna. Därför blir blodets syreupptagning mer effektiv när vi andas djupare.
Cirkulation
Vid ytlig andning kommer luften längst ner i lungorna inte i rörelse och blir gammal och unken, därför ska luften cirkulera i hela lungorna
Organ masseras
Massage är inte dumt. Det tycker inte lever, magsäck och tarmar heller. Diafragman har fler funktioner än själva andningen. Bland annat att massera nämnda organ. En stimulering som uteblir vid ytlig andning.
Hjärthjälper och kan hålla åderbråcken borta
När du andas in rör sig diafragman nedåt och utåt. Det gör att trycket i bröstet och magen sjunker. De venösa blodkärlen (vars muskler hjälper till att transportera blodet tillbaka till hjärtat) pressas samman av trycksänkningarna. Det underlättar blodets resa tillbaka till hjärtat, något som faktiskt kan motverka åderbrock. Och ju mindre hjälp hjärtat får av diafragmans rörelse, ju hårdare får hjärtat jobba.
Lugnare andning mindre stress
Att andas med diafragman (diafragman står för ca 70% av andningsarbetet) inbjuder till att sakta ner farten i andetagen, vilket är direkt kopplat till en avstressande effekt.
Avspänd bröstkorg
Ytlig andning kan leda till värk och muskelspänningar i bröst, nacke och axlar men också i ryggen eftersom bröstkorgen sitter ihop med ryggraden. För att bröstkorgen ska bli mer avspänd gör man rätt i att avlasta muskler i nacke, axlar och bröst så att bröstkorgen kan slappna av.
Ett lymfsystem i harmoni
Lymfsystemet är bundet till diafragmans rörelse. Genom lymfvätskan ska slaggprodukter från magens organ föras bort. Det finns större volymer av lymfvätska än blod i kroppen. Men blodet har en himla effektiv pump – hjärtat. Det har inte lymfvätskan. Den får nöja sig med muskelrörelser, vilket är anledningen till att just diafragmans rörelser, som pågår 24-7, utan en endaste liten paus är väldigt viktig för att lymfsystemet ska fungera bra.
Källa: Medveten Andning – Grunden för hälsa, energi och harmoni av Anders Olsson.
Ovannämnda vinster borde vara pepp så det räcker och bli över för att ägna våran yppersta andningsmuskel några minuters daglig träning. Till exempel med en Relaxator till hjälp. Den är grymt bra.
Höll i en röst-workshop på Järfälla Lärcentrum i torsdags. Välbehövlig röstfriskvård för ett gäng lärare; ett minst sagt röstkrävande yrke. På bilden visar jag deltagarna poängen med att för röstens skull bubbla i vatten med rör. #rörfonation
Finns mer att läsa om rörfonation under länken till höger högst upp på sidan.
Är din organisation intresserad av att boka en röst-workshop? Ställ din förfrågan HÄR.
Jag diskuterar röstteknik med en kollega på jobbluncherna ganska ofta. Vi är inte överens om allt men en sak vi båda kan skriva under på, är att det inte är en bra idé att ta in för mycket luft, vare sig vid sång eller tal.
Om man provar (extra tydligt vid tal) att börja med att ta in maximalt med syre, upptäcker man att det blir oerhört jobbigt att hantera all luft när man börjar låta. Man får svårt att ”hålla tillbaka den”. Vissa resonerar som så att ju mer luft man tar in, ju längre kan man ju sjunga eller tala utan att behöva ta ett nytt andetag.
Om man inte råkar vara utrustad med en supermuskulatur i magtrakten, likt en operasångare, ligger det väldigt lite logik i det resonemanget.
Ju mer du andas in, ju fortare vill luften ut och för popsångare, eller för folk som använder en medveten röstteknik för tal, är det smartast att andas in en mindre och således mer hanterbar portion luft. Annars blir trycket för stort.
När någon av mina sångare sjunger en relativt lång uppsjungningsövning, och inte klarar den, utan att behöva andas in i slutet, brukar jag föreslå att de ska tala den (utan att börja med en inandning) men med samma rytmik som vid sång. Då brukar eleven ifråga kunna låta dubbelt sålänge som när den sjunger. Och det utan att andas in nämnvärt mycket luft.
Det talar sitt tydliga språk. Andas in måttligt, så att det känns naturligt. Det är dagens budskap från röstbloggen!
Vad är tics? Jo. Det är ofrivilliga, plötsliga och ofta snabba rörelser som kommer igen och igen och igen.
På de skådespelarutbildningar jag studerat jobbade vi ofta med tics. Dels ta bort, eller bli medvetna om våra egna, så att man får ett rent utgångsläge till att börja skapa sin karaktär. Men också med att lägga till tics – det gav liv till gestaltandet.
Ofta handlade detta om rörelser, som till exempel att vid upprepade tillfällen rätta till luggen eller klia sig i skägget eller något liknande.
Men tics i samband med rösten är minst lika vanligt. Återkommande läten och ord som till exempel ”öh” ”mm” ”liksom” ”just det” ”ä det va?” hör man inte sällan folk upprepa i olika situationer.
Det sistnämnda (ä det va?) använde sig en docent av under min musikhögskoletid som en ständigt återkommande ingrediens i hans föreläsningar.
Tics är kopplat till personlighet och behöver inte vara alls vara fel, men problemet blev till slut att jag tappade fokus på mycket av innehållet, och började istället räkna hur många gånger han sa ”ä det va?”, under ett och samma föredrag. Då har det gått överstyr och själ fokus från det man vill nå ut med.
Med andra ord: Omedvetna och ofta förekommande tics blir ett problem.
Men vad beror ticsen på då? Många faktorer spelar in, men framförallt kan det fungera som ett litet skydd, mot att visa upp hela sig själv, en liten ursäkt för att ”här står jag och kräver er uppmärksamhet”.
Många är också rädda för pausen och kör över den med någon typ av läte, till exempel ”öh”. Men pausen i ett framförande är något som ska tas om hand och välkomnas. Den bidrar till spänning och får våra åhörare att lyssna på oss i framförandet, därför är det synd att den censureras.
Om man blir medveten om sina tics, såväl med rösten som med rörelser, blir det mycket lättare att ta kontroll över dem.
