Har du inte tid att träna djupandning och stöd? Kör!: “Cykla-till-jobbet-tricket”

Har du svårt att få in röst och andningsträning i livspusslet. Tror isåfall jag har en lösning på problemet som du kommer att gilla.

Få fina resultat samtidigt som du gör nåt du ändå skulle ha gjort 😊

Det viktigaste för en vackert klingande och hållbar röst är, nästan alltid, att sätta diafragma-andningen (djupandning) och jobba efter följande principer:

  • Andningen ska vara låg och lätt, diafragman gör det mesta av andningsarbetet för att avlasta bröst, axlar och hals som förknippas med ytlig andning.
  • Andningen ska vara bred (inte bara djup), nedre delen av bröstkorgen expanderar tydligt vid inandning och går ihop vid utandning.
  • Andningen ska vara tyst och genom näsan (så mycket som möjligt).
  • Andningen ska vara långsam, och utandningen längre än inandingen. Förlängd utandning aktiverar kroppens lugn och ro-system.

Kan man uppnå detta utan att öva? Nej, man måste öva och medvetandegöra, det kommer man inte undan. Men här kommer en positiv nyhet för den som tror att det här är något som kommer att lägga vantarna på din dyrbara tid.

Jag är omåttligt förtjust i cykla-till-jobbet-tricket och anammar det på så mycket som möjligt. Nu kanske du undrar vad cykla-till-jobbet-tricket är? Jo, det är ju så fint funtat att samtidigt som du kommer till jobbet så får du träning (om det är rimligt cykelavstånd dit). Du kan alltså ägna mindre tid till träningspass (utöver cyklingen) och mer tid åt Netflix (eller nåt ännu bättre) 😊 – om du bara cyklar till jobbet istället för att ta bilen eller bussen.

Men nu är det inte cyklingen vi ska prata om utan själva idén om att uppnå resultat samtidigt du gör något du ändå skulle ha gjort. Den lyckliga nyheten är att det till stor del går att förena med röst och andningsarbete.

HUR sjutton då?

Några exempel:

Med relaxator

Du tittar ibland på TV? Fortsätt med det men med andningstränaren i munnen lite då och då (15-30 min om dagen). Du tränar på: diafragma-andning, att sakta ner andetagen och förlänga dem – samtidigt som du kollar på Doobidoo (eller nåt annat).

Relaxator – andningstränare

Med elastisk gasbinda

Du gör lite vad som helst ibland! Gör det med en gasbinda eller elastiskt band fäst runt nedre delen av bröstkorgen, då kommer du bli mer medveten om och träna de här viktiga andningsmuskler som hjälper till att hålla andningen låg, bred och lätt. Dessutom blir det svårare (med gasbinda) att andas med bröst, axlar och halsmuskler som gör att din andning blir ytlig – och det är ju grymt bra. Känn dig fram för att få koll på hur hårt du ska vira den. Du ska känna ett lätt motstånd på bröstkorgens nedre del när du andas in och att det skjuter på en aning när du andas ut, så att gasbindan hjälper till att förlänga utandningen. Känns det jobbigt efter bara en liten stund har du nog virat för hårt.

Med en elastisk gasbinda runt nedre delen av bröstkorgen kan du öva andning.

Med hållningsväst

Under tröjan syns inte hållningsvästen så du kan till exempel använda den när du jobbar (ca 20-30 min åt gången i början för att öka efter hand). Den påminner din kropp om att behålla en upprätt hållning vilket är jätteviktigt för både röst och andning.

Hållningsväst – för goda hållningsvanor

Öva andning när du promenerar

Öva djupandning under promenader

Du promenerar ibland? Hoppas det för då kan du samtidigt öva på att förlänga dina utandningar (så att de blir längre än dina inandningar). Till exempel 3 steg på inandning och 5 steg på utandning. Kan kännas lite ovant i början men det kommer kännas bättre och bättre ju mer du övar. Om du vill öppna munnen för att andas och hamna i den ytliga andningen sakta ner farten och fortsätt med stängd mun. Själva näsandningen är poängen (LÄS HÄR!) Utmana dig själv efter hand. Målet är att du ska kunna hålla ett ganska högt gångtempo utan att börja mun-andas. Fortsätt att andas lågt, lugnt och långsamt genom näsan.

Rörfonation

Du blåser bubblor 🥤 emellanåt med sugrör? Fortsätt med det men kombinera det med ett pass rörfonation. (Denna kan vara långsökt jag vet 🤷. Stämbandsmassage, röst-rehab, andningsträning m.m. Vetenskapligt bevisad effekt. Intruktionsvideo och info HÄR!

Se där! Finns massor att ägna sig åt utan att det behöver konkurrera med din dyrbara tid 🗣.

Läs om fler fördelar med att förbättra sin andning.

Boka en workshop i röstträning för din organisation! Anlita en röstcoach.

Exempel på upplägg för upp till 30 deltagare med röstcoach. Föreläsning och röstträning.

Börjar med en innehållsrik föreläsning som är både underhållande och lärorik. Efter föreläsningen följer en workshop röstcoachning.

  • Därför behöver du röstteknik!

  • Karisman sitter i rösten.

  • Röstuppvärmning på 1 minut!

  • Circle of attention – Vilka vill jag nå?

  • Andning och stöd.

  • Att hitta sitt naturliga tonläge.

  • Pausering, frasering och tonfall.

  • Att bubbla sin röst i form genom rörfonation – lite som magi.

  • Utvecklingspotential i muntlig kommunikation genom ökad medvetenhet kring röst och kropp.

ca 2,5 timmar med kort paus.

Programmet kan såklart anpassas i tid och upplägg efter önskemål.

En röst-workshop är avdragsgill som: “Körsång på arbetsplatsen”. 

Hör av dig för prisuppgifter och förslag på upplägg: manvillju@nullsnackasunt.se

RÖSTKVALITET STÅR FÖR 38% #röstcoach

En god idé att anlita en röstcoach med tanke på vad Albert Mehrabian uppmärksammar oss på.

Enligt professor Albert Mehrabian‘s kommunikationsmodell finns tre huvudsakliga typer av mänsklig kommunikation vid personliga möten: kroppspråk, röstkvalitet och ord. Mehrabian menar att dessa kommunikationsmedel dikterar i vilket ljus vi tolkar det som kommuniceras:

  • till 55% av kroppsspråk – ställning, gester och ögonkontakt

  • till 38% av röstkvalitet

  • till 7% av innehållet eller orden som används

Hans spännande studie hittar du här.

Folk har gjort sig en uppfattning om du är att lita på efter en halv sekund – genom att bara lyssna på din röst

Läste en himla intressant artikel i Daily Mail som jag gärna vill dela med mig av.

Du kanske har sett filmen Jerry Maguire med Tom Cruise och Renée Zellweger?

I slutet, efter att Jerry hållit en lång och desperat kärleksförklaring, ångrat sina snedsteg och väntar lidelsefullt på svar om Dorothy ska dissa eller ta honom tillbaka, svarar hon rakt och enkelt: “You had me at hello”.

Inledningsordet i hans långa och dramatiska utläggning hade med facit i hand räckt hela vägen.

Och det verkar vara faktiskt vara ungefär så. Ett hallå eller hejsan är tillräckligt för de flesta att avgöra om du är att lita på eller inte.

På bara en halvsekund så har folk ofta bildat sig en tydlig uppfattning om din personlighet, genom att bara lyssna på din röst. De behöver inte heller se dig för att bestämma sig för om du är attraktiv eller inte. Att bara höra hur du låter räcker långt.

Det har Psykologer från universitet i Glasgow och Princeton i USA kommit fram till genom en ganska intressant studie.

Läskigt?

Jo. Men vi ska strax gå in på varför det finns fler anledningar till pepp än depp.

Men först lite om hur undersökningen gått till – det kan man ju faktiskt undra.

Testpersoner fick lyssna på inspelningar, där olika människor sa ”hello” och sen bedöma dem enligt personlighetsdrag så som: pålitlighet, auktoritet, attraktion och värme.

Slutsatsen blev att de flesta av de inspelade rösterna framkallade en liknande respons hos deltagarna. Och de bildade sig en uppfattning på nolltid – efter att ha lyssnat till rösten i fråga 300-500 millisekunder.

Oavsett om intrycket skulle ha nåt med sanningen att göra eller inte, så har testpersonerna alltså, häpnadsväckande snabbt, bildat sig en snarlik uppfattning om de inspelade rösterna.

Dr Phil McAleer, Glasgow University, som lett studien, resonerar över att anledningen till att människan så fort kan bilda sig en uppfattning kring pålitlighet och auktoritet, som enligt undersökningen varit de viktigaste personlighetsdragen, kanske kan ha utvecklats långt tillbaka i vår historia, då beslut om vem är att lita på eller inte varit avgörande för vår överlevnad.

Kan man då påverka hur andra ska reagera, när man till exempel presenterar sig för första gången för en ny kontakt?

Klart man kan.

Undersökningen visade bland annat att män som gick upp i tonläge, och kvinnor som varierade tonläge ansågs som mer trovärdiga.

Monotont och entonigt snackande är med andra ord ingen höjdare om man vill ge ett gott intryck på momangen.

Auktoritet påverkas delvis av en lägre tonhöjd, men framförallt av klang och resonans i din röst.

David Sennerstrand

Kul med så positiva omdömen från workshopen i Järfälla!

Det har trillat in några omdömen från utvärderingen av workshopen i Järfälla för ett par veckor sedan. Himla kul att det är så positiva sådana.

Workshop i röstträning, presentation och retorik

Att tala eller sjunga med känsla – Hur gör man? #presentationsteknik

Det är inte helt oproblematiskt att prata om teknik och känsla som två helt och hållet åtskilda saker. Egentligen hör det ihop och mina erfarenheter säger att man bör jobba med helheten så mycket som möjligt.

När man kan observera hur en sångare “tänker teknik” i ett framförande är det ett bra exempel på när teknik-tänk har fått ta för stor plats till bekostnad av uttryck, känsla och närvaro. Då spelar det ingen roll hur bra sångaren egentligen låter – det blir i längden tråkigt att lyssna till och det kommer inte att beröra.

Teknik och uttryck hör ihop. För om man har engagemang och vilja bakom det man säger eller sjunger så klarar sig rösten bättre än om man passivt, utan vilja, skulle producera motsvarande ljud. Så intelligenta är våra kroppar. Kroppens eget stöd – om man vill.

Det finns skådespelare som överarbetar och sliter på sin röst var och varannan kväll på teatern. Ibland med bristfällig röstteknik. Men de har oftast full fokus på vilja och angelägenhetsrad, därmed klarar de sig bättre än många andra röstkrävande yrkesgrupper, från att bli röst-trötta.

Det låter kanske inte helt märkligt om man förställer sig en situation där man talar extremt starkt för att man är förbannad och en annan där man talar lika starkt men utan någon speciell känsla. Tanken på att skrika rakt ut utan att ha förankrat skriket i en känsla, gör ont bara den.

Man kan till exempel fråga sig hur ett spädbarn kan producera så mycket ljud (Jo, jag vet hur det är) med sina pyttesmå stämband – och ändå sällan bli rösttrött, hes och sliten.

Varför? Så små barn skriker av en anledning. De har en vilja, ett behov eller en känsla som de uttrycker. De skriker inte bara för nöjes skull utan att ha nån speciell anledning (även om det ibland kanske kan kännas så).

Och om man observerar hur ett så litet barn andas så dröjer det inte länge innan man kan bevittna en perfekt bukandning som överglänser de flesta vuxnas sätt att andas på (oftare högandning).

Hur jobbar man med känsla och engagemang i rösten då? Är inte det svårt?

Inte alls. Receptet är: VERB. Närmare bestämt aktiva verb.

Många har säkert mött den något ansträngda instruktionen le eller se gladare ut, under till exempel en fotografering.

Ett ansträngt och pålagt leende är det få som uppskattar. Men hur blir det om man vänder på steken. Istället för att försöka utgå från att känslan sitter i dig, sänd iväg den istället. BLI EN SÄNDARE.

Ett exempel. Istället för att tänka nu ska jag se glad ut tänk att du ska glädja att glädja – det är mycket lättare och kroppen får en uppgift som den förhoppningsvis till och med trivs med.

Förslagsvis i fotoexemplet, försök få fotografen att le. Vad händer?

Det är att bli en sändare och då ska du se att den där känslan hos dig själv kommer helt uppriktigt i kroppen och det jobbiga i att försöka se glad ut uteblir.

Rösten kommer också få en positiv förändring hos någon som anammar aktiva verb – istället för att ansträngt försöka låta trevlig. 

David Sennerstrand

En stor beställning av fonationsrör har landat!

Har beställt hem ett tjugotal fonationsrör i olika längder. Undrar du vad man använder dem till? Kolla föregående inlägg så får du en hyfsat utförlig genomgång.

Många uppskattar att jobba med rösten på detta sätt. Det är konkret och de flesta får en positiv känsla, att bubblandet gör skillnad, redan efter en kort stund.

På mina workshops använder vi oss ofta av sugrör, en budgetvariant, men riktiga labbrör av glas är ju helt klart det bästa. Därför siktar jag på att ha en uppsättning med mig, om kunden önskar, inför kommande workshops.

Ett bättre begrepp än magstöd tycker jag är jämvikt. Att hitta ett sunt förhållande mellan utkraft och motkraft i luftflödet. Det är i synnerhet det sistnämnda som man medvetet behöver öva på för att börja använda sin röst mer avspänt, kontrollerat, sunt och inte minst för att börja kommunicera mer effektivt.

Att bland annat jobba med fonationsrör för att uppnå detta är faktiskt riktigt smart.

David Sennerstrand

“Röst-tics” – håll med om att det blir rätt jobbigt att lyssna på efter ett tag!

Till att börja med. Vad är tics? Det är ofrivilliga, plötsliga och ofta snabba rörelser som kommer igen och igen och igen.

På de skådespelarutbildningar jag studerat jobbade vi ofta med tics. Dels ta bort, eller bli medvetna om våra egna, så att man får ett rent utgångsläge till att börja skapa sin karaktär. Men i ett senare skede också med att lägga till tics – det gav liv till gestaltandet.

Ofta handlade detta om rörelser, som till exempel att vid upprepade tillfällen rätta till luggen eller klia sig i skägget eller något liknande. Något man hade snappat upp andra göra, inte någon egenhet man själv sysslade med, för att särskilja karaktären från sitt privata jag.

Tics i samband med rösten är minst lika vanligt. Återkommande läten och ord som till exempel ”öh” ”mm” ”liksom” ”just det” ”ä det va?”  hör man inte sällan folk upprepa i olika situationer.

Det sistnämnda (ä det va?) använde sig en docent av under min musikhögskoletid som en ständigt återkommande ingrediens i sina föreläsningar.

Tics är kopplat till personlighet och behöver inte alls vara vara fel, men problemet i det här fallet blev till slut att jag tappade fokus på mycket av innehållet, och började istället räkna hur många gånger han sa ”ä det va?”, under ett och samma föredrag.

Då har det gått överstyr och stjäl fokus från det man vill nå ut med. Med andra ord: Omedvetna och ofta förekommande tics blir ett problem.

Men vad beror ticsen på då? Många faktorer spelar in, men framförallt kan det fungera som ett litet skydd, mot att visa upp hela sig själv, en liten ursäkt för att ”här står jag och kräver er uppmärksamhet”.

Många är också rädda för pausen och kör över den med någon typ av läte, till exempel ”öh”. Men pausen i ett framförande är något som ska tas om hand och välkomnas. Den bidrar till spänning och får våra åhörare att lyssna på oss i framförandet, därför är det synd om den censureras.

Om man blir medveten om sina tics, såväl med rösten som med rörelser, blir det mycket lättare att ta kontroll över dem.

För att förstå min poäng, kolla in den här filmen.

Hur många “öh” kan du höra mig göra när jag berättar kort om min uppväxtort Vetlanda?

 

Lärare är en röst-utsatt grupp som bör satsa på röstcoachning

Mer röstcoachning åt folket, speciellt till lärare!

Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning när det gäller lärarens ofta utsatta röst.

Jag har haft flera stora kunder inom näringslivet som insett betydelsen av att ta hand om och utveckla sin röst. Bland annat av anledningarna att vässa sin presentationsteknik, effektivisera kommunikationen, uppnå auktoritet med rösten och som förebyggande röstfriskvård (för att inte skada rösten).

Tyvärr är läraryrket, som såklart är ett ytterst röstkrävande yrke, underrepresenterat när det gäller satsningar på utbildning inom röstvård- och röstteknik.

Lärare får ofta söka logoped efter att ha skadat rösten, menar Viveka Lyberg Åhlander. Hon visar konkreta exempel på betydelsen av en bra röstkvalité angående elevers förmåga att tillgodogöra sig och förstå det som läraren kommunicerar i sin föreläsning. Det är väldigt intressant att lyssna till jämförelser mellan en bra röst och en sliten och svag i undervisningssammanhang. Det är inte svårt att förstå att röstens betydelse för att läraren ska kunna utöva sitt yrke med tillfredställande resultat är enorm.

Klicka på länken för att se hennes föreläsning Lärarens viktiga röst HÄR. (En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.)

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

David Sennerstrand

Därför ska du träna din röst

Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:  ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”

Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.

Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.

Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?

För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.

Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.

Det har den gjort sig förtjänt av.

David Sennerstrand