Att tala eller sjunga med känsla – Hur gör man? #presentationsteknik

Det är inte helt oproblematiskt att prata om teknik och känsla som två helt och hållet åtskilda saker. Egentligen hör det ihop och mina erfarenheter säger att man bör jobba med helheten så mycket som möjligt.

När man kan observera hur en sångare ”tänker teknik” i ett framförande är det ett bra exempel på när teknik-tänk har fått ta för stor plats till bekostnad av uttryck, känsla och närvaro. Då spelar det ingen roll hur bra sångaren egentligen låter – det blir i längden tråkigt att lyssna till och det kommer inte att beröra.

Teknik och uttryck hör ihop. För om man har engagemang och vilja bakom det man säger eller sjunger så klarar sig rösten bättre än om man passivt, utan vilja, skulle producera motsvarande ljud. Så intelligenta är våra kroppar. Kroppens eget stöd – om man vill.

Det finns skådespelare som överarbetar och sliter på sin röst var och varannan kväll på teatern. Ibland med bristfällig röstteknik. Men de har oftast full fokus på vilja och angelägenhetsrad, därmed klarar de sig bättre än många andra röstkrävande yrkesgrupper, från att bli röst-trötta.

Det låter kanske inte helt märkligt om man förställer sig en situation där man talar extremt starkt för att man är förbannad och en annan där man talar lika starkt men utan någon speciell känsla. Tanken på att skrika rakt ut utan att ha förankrat skriket i en känsla, gör ont bara den.

Man kan till exempel fråga sig hur ett spädbarn kan producera så mycket ljud (Jo, jag vet hur det är) med sina pyttesmå stämband – och ändå sällan bli rösttrött, hes och sliten.

Varför? Så små barn skriker av en anledning. De har en vilja, ett behov eller en känsla som de uttrycker. De skriker inte bara för nöjes skull utan att ha nån speciell anledning (även om det ibland kanske kan kännas så).

Och om man observerar hur ett så litet barn andas så dröjer det inte länge innan man kan bevittna en perfekt bukandning som överglänser de flesta vuxnas sätt att andas på (oftare högandning).

Hur jobbar man med känsla och engagemang i rösten då? Är inte det svårt?

Inte alls. Receptet är: VERB. Närmare bestämt aktiva verb.

Många har säkert mött den något ansträngda instruktionen le eller se gladare ut, under till exempel en fotografering.

Ett ansträngt och pålagt leende är det få som uppskattar. Men hur blir det om man vänder på steken. Istället för att försöka utgå från att känslan sitter i dig, sänd iväg den istället. BLI EN SÄNDARE.

Ett exempel. Istället för att tänka nu ska jag se glad ut tänk att du ska glädja att glädja – det är mycket lättare och kroppen får en uppgift som den förhoppningsvis till och med trivs med.

Förslagsvis i fotoexemplet, försök få fotografen att le. Vad händer?

Det är att bli en sändare och då ska du se att den där känslan hos dig själv kommer helt uppriktigt i kroppen och det jobbiga i att försöka se glad ut uteblir.

Rösten kommer också få en positiv förändring hos någon som anammar aktiva verb – istället för att ansträngt försöka låta trevlig. 

David Sennerstrand

Friskvård för din röst

Många av mina yngre elever, i gymnasieåldern, är ofta trötta i början av sin sånglektion. I de flesta fallen har de haft en tuff skoldag och sedan en bit att förflytta sig till kulturskolan.

Vi börjar med några övningar för att få igång flöde, hållning och energi; komma igång med stödet och hitta balansen i luftintag kontra utandning.

Att jämföra hur eleverna ser ut när de kommer och hur de ser ut efter passet, är en enda stor fet bekräftelse på att röstarbetet frigör ett härligt gäng endorfiner, oxytocin, adrenalin, dopamin, och serotonin – i oss.

Även i mig själv, de dagar jag känner motstånd att gå till jobbet, är den bästa kuren att bara sätta igång, ge sig hän och börja låta. Det verkar likt en form av livselixir.

Att jobba med rösten är friskvård i dess högsta form. Och därmed avdragsgillt. Glöm inte det.

/DS

Lite om hållning

Har just klarat av årets första gympapass på Friskis & svettis. Tycker de där passen känns väldigt sunda med sin smakfulla mix av flås och styrka. Och mycket rygg. En muskelgrupp man lätt glömmer att träna om man enbart håller på på egen hand, hemma på kammarn och kanske ute i spåret.

Och ryggmuskulaturen leder oss vidare till rösten, och hur en bra hållning även är mumma för den. Det är bara att testa själv, först med ihopsjunken hållning och ropa ut med låånga vokaler:

Rooliga röövare raaskade raaskt

Dra nu upp axlarna rakt upp mot öronen, för dem bakåt, och sänk sakta axlarna så att du rätar ut dig och får en bättre hållning. Prova samma fras igen. Skillnad? Låter rösten kanske mer klangfull och mindre klämd? Tror jag det.

Ryggmuskler hjälper en att upprätthålla en schysst hållning. Och du ser ju även ut att komma med självförtroende och du ser mycket snyggare ut om du undviker att se ut som en ostbåge i kroppen.

Fysisk träning är bra för mycket, i många olika aspekter. Så träna på, men glöm inte ryggen.

David Sennerstrand

Få tar med sig sångtekniken till talrösten – rätt dumt

Nytt år.

Och jag fortsätter inspirerat att blogga om att jobba med tal och sång som en enda härlig helhet.

Inte skilja dem åt, som tyvärr är så vanligt. Många kan sjunga, med bra teknik och kontrollerat magstöd – men få tar med sig det de kan till talet. Värdefull kunskap som går förlorad – helt i onödan.

Om man skulle, på köpet, få de fördelar som en skaplig röstteknik innebär i oräkneliga situationer genom sången, skulle inte fler börja sjunga då?

Idag blir vi fullkomligt överösta av forskningen kring hur musik och sång på ett väldigt positivt påverkar vår hälsa. Ungefär som man tränar på gymet borde man gå och sjunga eller ”låta”, bland annat för sitt välbefinnandes skull. Därmed skulle folk också få en gyllene möjlighet att förbättra sina talröster.

En bra talröst ger energi till en själv och sin omgivning. En illa skött röst kan i värsta fall få det att klia i skallen på folk (Henrik Larsson), och så vill man ju inte ha det.

Hur ska man då ta med sig tekniken från sången till talet och få ihop det?

Genom att medvetandegöra talet i processen och utgå från det även i sångträningen. Värva sång och tal. Sjung frasen, tala den, sjung, tala, tala, sjung. Upptäck de små skillnaderna och bibehåll dem små. Genom att avvända sin rop-röst på ett avspänt sätt kan vi på ett enkelt sätt och ta stora kliv mot en personlig och sångröst som sprudlar av vilja och energi.

Gott nytt!

David Sennerstrand

 

Att låta sjuk när man är fullt frisk – lär dig låta frisk när du är sjuk istället #retorik

Vi kommunicerar med vår röst genom känslor, tillstånd och handlingar som till exempel ilska, glädje, surhet, kaxighet, ödmjukhet, bestämdhet, ovisshet, tvekan, säkerhet med mera.

Ibland känner man sig svag och nedstämd och blir kanske ”darrig på rösten”. En annan gång bli man så arg att rösten låter sprucken när adrenalinet rusar i kroppen. Kanske vill du ibland låta en aning sensuell och släpper fram lite luft mellan stämbanden för att få din vilja uppfylld. Vad vet jag?

Men det jag faktiskt vet är att inget av ovannämnda exempel är direkt kopplat till något röstproblem.

Om man som röstcoach börjar värdera mänskliga läten kopplat till känslor och kommunikation som rösttekniskt rätt eller fel (som vissa gör) – blir det lätt lite galet. Och har man en dröm och intention om att alla skulle gå runt och tala med perfekt täta stämbandsslutningar (vanligt hos operadivor) hela tiden, skulle ju världen bli en ganska läbbig plats.

Problemet dyker däremot upp om din röst saknar bärighet, dominerar din personlighet på ett oönskat sätt, hämmar din förmåga att uppnå vad du vill när du kommunicerar eller inte räcker till i till exempel din yrkesroll.

Om man lyssnar på folk i sin omgivning inser man att många nog inte låter som de vill låta och har stora problem med en sliten och sargad röst. Många låter som rösten kan göra när man är sjuk, fast de i själva verket är fullt friska.

Min kontenta i detta inlägg är att fler är i behov av röstträning än man kan tro.

Att få igång magstödet en aning, hämta rösten nerifrån och låta friskare, starkare och bättre är så mycket värt, då rösten faktiskt är något vi använder så gott som varje dag.

Använder man magstödet och lär sig kontrollera det, kan man faktiskt även låta frisk då man är sjuk, vilket kan vara högst användbart i många situationer.

David Sennerstrand