Spänn av stressmusklerna

Att gå runt med spända axlar är ingen höjdare för varken röst eller andning och kan vara en tydlig signal på att du är stressad. Stressen brukar också sätta sig i nack, käk och ansiktsmuskler.

Att medvetet förlänga sin utandning är ett sätt att få kroppen att slappna av. Under tiden du andas ut (genom näsan som vanligt) kan du närvara i berörda muskler och uppmärksamma omedvetna spänningar, bli varse och göra dig kvitt dem.

Förläng din utandning genom ett “ekonomiskt” luftflöde. Ungefär som när du blåser såpbubblor. Öva till exempel under promenaden eller cykelturen.

TESTA!

Spänn av kissen!

Öva förlängd utandning under lågintensiv motion.

Exempel:

  • 3 steg/tram på inandning – naturlig andningspaus – 5 steg på utandning – naturlig andningspaus och om igen.
  • Fokusera på hur det känns i axlar, nacke, käkar och ansikte när du andas ut.

Allt börjar med attityden

Har varit inne på det här förr, men kommer skriva om det igen och igen och igen. För att det är så himla viktigt. Att våga och vilja vara där, att ta plats – är en utgångspunkt som är viktigt för att sen börja jobba med teknik.

Mina elever har, i de värsta fall, stått krökta över notstället och kollat ner på texten i mobilen. Oftast av den anledningen att de inte hunnit lära sig texten by heart som jag alltid rekommenderar. Att kunna en låt utantill är god bit på väg till en bättre attityd till både röst, kropp och uttryck.

Men nu ser verkligen inte ut så. Eleverna kan inte alltid texten utantill (nästan aldrig).

Därför har jag kommit på att det smidigaste sättet (tror jag), för att räta ut dem och sjunga med riktning  är att streama upp texten via paddan (eller annat verktyg) på en extern skärm.

Skärmen placeras långt bort från elevens position, och texten förstoras enkelt tillräckligt mycket för att eleven enkelt ska kunna se den på håll.

Riktningen i rösten förbättras och såklart även hållningen.

Borta är också frustration över glömda texter och spring till kopieringsmaskinen. Inget kul.

Inför denna termin har jag fått en större skärm i form av en 32″ tv. Tidigare har jag använt en rätt liten dataskärm. Inte ultimat.

Nya tv:n är iallafall tänkt ska göra underverk med mina elevers attityd.

David Sennerstrand

Knutor på stämbanden – vad är det och varför får man det? #stämbandsknutor

Visst har nästan alla hört talas om att knutor på stämbanden är något man kan råka ut för? och att det inte är ett dugg kul och man kan behöva vara tyst väldigt länge. I värsta fall kan man till och med behöva operera bort dem.

Men vad är egentligen dessa knutor för något? Och varför uppstår de?

För att svara på första frågan, tänk blåsor (inte knutor:) på händerna och föreställ dig att dessa inkräktar på dina stackars stämband, så kommer du hyfsat nära en verklighetsförankrad uppfattning. Kanske övergår blåsorna till valkar och då blir problemet förstås mycket större och vill det sig illa måste man operera bort dem.

Vanligast är att knutorna uppstår bland människor som jobbar med röstkrävande yrken som till exempel: lärare, förskolepersonal, politiker, sångare och telefonister som helt enkelt har brister i rösttekniken. En vanlig situation är att miljön man försöker göra sig hörd i är bullrig, eller så är plasten där man försöker få folk att höra vad man säger stor och åhörarna många. Då är det vanligt att personen ifråga försöker kompensera det med att prata i ett högt röstläge, för att nå ut bättre och höja volymen, och då spänns rösten och de otäcka små blåsorna börjar att ta form.

Har du fått stämbandsknutor bör du förslagsvis uppsöka en logoped där du kan få röstterapi och tips på röstövningar du kan använda för att bli kvitt dina problem. Röstterapi hjälper tack och lov i de flesta fall.

Men bäst är förstås om du i förebyggande syfte utrustar dig med en effektiv och enkel röstteknik. Med andra ord, ingen tid att spilla, dags att börja slipa pipan.

David Sennerstrand

Att låta sjuk när man är fullt frisk – lär dig låta frisk när du är sjuk istället #retorik

Vi kommunicerar med vår röst genom känslor, tillstånd och handlingar som till exempel ilska, glädje, surhet, kaxighet, ödmjukhet, bestämdhet, ovisshet, tvekan, säkerhet med mera.

Ibland känner man sig svag och nedstämd och blir kanske “darrig på rösten”. En annan gång bli man så arg att rösten låter sprucken när adrenalinet rusar i kroppen. Kanske vill du ibland låta en aning sensuell och släpper fram lite luft mellan stämbanden för att få din vilja uppfylld. Vad vet jag?

Men det jag faktiskt vet är att inget av ovannämnda exempel är direkt kopplat till något röstproblem.

Om man som röstcoach börjar värdera mänskliga läten kopplat till känslor och kommunikation som rösttekniskt rätt eller fel (som vissa gör) – blir det lätt lite galet. Och har man en dröm och intention om att alla skulle gå runt och tala med perfekt täta stämbandsslutningar (vanligt hos operadivor) hela tiden, skulle ju världen bli en ganska läbbig plats.

Problemet dyker däremot upp om din röst saknar bärighet, dominerar din personlighet på ett oönskat sätt, hämmar din förmåga att uppnå vad du vill när du kommunicerar eller inte räcker till i till exempel din yrkesroll.

Om man lyssnar på folk i sin omgivning inser man att många nog inte låter som de vill låta och har stora problem med en sliten och sargad röst. Många låter som rösten kan göra när man är sjuk, fast de i själva verket är fullt friska.

Min kontenta i detta inlägg är att fler är i behov av röstträning än man kan tro.

Att få igång magstödet en aning, hämta rösten nerifrån och låta friskare, starkare och bättre är så mycket värt, då rösten faktiskt är något vi använder så gott som varje dag.

Använder man magstödet och lär sig kontrollera det, kan man faktiskt även låta frisk då man är sjuk, vilket kan vara högst användbart i många situationer.

David Sennerstrand

Attityden till att låta är ju bara så himla viktig!

Har skrivit om det här förut men det kan inte nog betonas hur viktig attityden är till att låta, i såklart både sång och tal. Är det hämningar som gör att jag inte tillåter min röst få ta plats i rummet är jag inte lika hjälpt av att förbättra min röstteknik som att ändra attityd och att lära mig våga.

Att öva sig i att rikta rösten är en bra och ganska enkel start. Som när vi till exempel ropar till någon som befinner sig i ett annat rum: “Kan du ta med ett glas vatten till mig när du ändå är i köket!”, i exemplet riktar vi oftast rösten mer än pressar den vilket såklart är ett bra och användbart verktyg. Här finns mycket att hämta och många förstår (alla) och känner igen sig i situationen.

Till VT 2016 ska jag få en större skärm att sätta upp några meter från den plats där mina elever står och talar och sjunger. Om man placerar text/noter på ett notställ förlorar man allt vad riktning heter. Eleven riktar rösten mot platsen där texten finns och är den platsen ner i notstället når inte rösten heller utanför bubblan.

Placerar man texten långt ifrån eleven blir riktningen automatiskt därefter; och välkommen rösten, uttrycket, energin ut ur bubblan. På så sätt förbereds eleven och dess röst mycket bättre för att möta en publik som så gott som aldrig befinner sig på notställsavstånd.

Att använda sig av teknik i undervisningen är ibland inte så dumt.

David Sennerstrand

Att inte ha förmågan att tala så det hörs måste vara frustrerande #personligkommunikation

Fortsätter att blogga på. Har fått till en bakgrundsbild på mig själv här till vänster, resten av sidans design förblir i enkelt stilrent vitt och svart ett tag framöver. Allt behöver inte se så flashigt ut, less is more tänker jag.

Vi går vidare.

När vi har kollegium på vår kulturskola, befinner vi oss i en sal på ca 60 m2. Ibland ställer sig kollegor framför oss andra och till exempel berättar om ett projekt på skolan eller om något annat. Vi är ett trettiotal som jobbar där, det vill säga några fler än i en vanlig skolklass befinner sig i salen.

För många är det förtvivlat svårt att göra sig hörda i denna relativt lilla sal. Det är nästan alltid någon på bakersta raden som kommenterar detta och ber vederbörande att höja rösten. Men det kan personen i fråga oftast inte. Istället börjar hen pressa eller sätta en vass kant på rösten, för att den ska nå fram, som låter allt annat än trevlig och ofta gäll.

Det måste vara frustrerande att inte kunna kontrollera sin luftström med stödet, för det är oftast vad det hela handlar om, så att man kan få en stark och välljudande talröst i de sammanhang det behövs.

Att ha koll på luftflöde och stöd bidrar däremot till mycket bättre självförtroende när det kommer till att tala inför andra, både i små och stora sammanhang. Om rösten, som vanligt både i sång och tal, får färdas ut i en jämn luftström, kommer du både att känna dig och upplevas mer trygg i situationen.

Sammanfattningsvis. Mer röstteknik åt folket!

David Sennerstrand

 

Attityden är viktigast

Något av det bästa jag investerat i för min undervisning är en skärm, och Apple TV, så att jag har möjlighet att streama texter/noter i överskådligt format.

Varför? Det handlar om attityd. Står eleven under lektionen och tittar på sina noter eller text, rakt ner i ett notställ är det väldigt svårt att få till en schysst riktning på rösten.

Om man föreställer sig att man sjunger eller talar till nån som står på andra sidan av lektionssalen, närmar man sig de utmaningar man kommer att ställas inför i verkligheten, och resultatet kommer att bli mycket bättre. Med anda ord etablerar man en sundare attityd till sitt instrument än den som alstras genom not eller textbundenhet.

Bäst är att alltid lära sig texten utantill, men i praktiken ser det inte alltid så ut, och då kommer man en bra bit på väg genom att helt enkelt placera eleven längre bort från text och noter.

Och förser man sig med möjligheten att streama upp materialet på en relativt stor skärm, är man halvvägs till ett mycket bättre utgångsläge än det en text (eller i värsta fall mobil) på ett notställ erbjuder.

David Sennerstrand