Online-workshop “rösten i Digital kommunikation”

Antalet människor som kommunicerar digitalt via zoom, Teams eller liknande har av förklarliga skäl ökat markant den senaste tiden.

Fantastiska möjligheter har öppnats upp och en stor del av möten, utbildning etc. kommer att genomföras digitalt även när vi inte har en pandemi.

Men många berättar att de känner sig trötta fortare i online-möten jämfört med möten på plats.

Röstens betydelse ökar och kroppsspråkets betydelse minskar eftersom vanligtvis så syns helt enkelt en mindre del av kroppen på skärmen än IRL.

Eftersom vi inte kan kommunicera med våra kroppar så mycket som vi är vana vid försöker vi kompensera detta med bland annat rösten. Detta kan innebära att man “överarbetar kommunikationen”, går upp i ett högt röstläge, andas ytligt uppe i bröstet, känner mer stress och blir röst-trött fortare.

I vanliga fall kan vi läsa av respons på det vi säger genom att tolka våra lyssnares kroppsspråk. Samma möjligheter, att värdera hur det tas emot, har vi inte digitalt. Hur förhåller man sig till det? Ökar det kanske stresspåslaget att ha sämre koll på hur det jag säger tas emot.

I den här online-kursen får deltagarna tips och tricks specifikt utformade för digital kommunikation.

David Sennerstrand är utbildad till sång- och röstcoach på Stockholms Musikpedagogiska Institut och har över 15 års erfarenhet av att undervisa i sång och tal. Han har genom sitt företag Snacka Sunt fått flerårig erfarenhet av att arrangera workshops i Röst och kommunikation inom näringslivet. 

Hur: Online.

Antal tillfällen: Anpassningsbart (vanligtvis 1-3 tillfällen)

Antal deltagande: Från 4 deltagare och uppåt per kurs. 20-30 deltagare per tillfälle är vanligast. Men har också arrangerat workshops för ca hundra deltagare. 

Genomförs online via Teams, Zoom eller annan digital plattform.

Bokas på manvillju@nullsnackasunt.se

Smack i prat

Ett smackljud var gång du öppnar munnen för att säga nåt kanske några tycker är charmigt men de är nog inte så många.

När du äter har du förhoppningsvis lärt dig att inte smaska och smacka. Borde det då inte också gälla när du snackar?

Med mikrofon förstärks smaskandet med några hundra procent och riskerar rikta publikens fokus på helt andra saker än du tänkt dig. Nyhetsankare ger ofta ifrån sig ett och annat smack när de ska till att prata (micken förstärker ljuden).

Du får helt enkelt ärligt fråga dig själv: “Är det här nåt jag vill eller behöver jobba med?”. Vet du inte om du prat-smaskar så spela in dig själv eller fråga nån.

Vad kommer smask-ljudet ifrån?

När du är tyst är tungan parkerad mot tungans tak (gommen). Så långt allt väl ,det är där den ska vara. Men om den är kvar där uppe när du ska till att börja snacka så kan du lita på att smacket kommer som ett brev på posten.

Hur undviker du det?

Öva på att flytta ner tungan från sin parkeringsplats uppe i gommen (taket i munnen) innan du öppnar munnen för att börja prata. Efter att ha övat medvetet ett tag sätter det sig i ryggmärgen så att du slipper tänka på det.

Ofta kommer smacket i samband med en snabb mun-inandning (kolla klippet). Genom näsan bjuds inandningsluften ungefär 50% mer motstånd än genom munnen. Ännu en anledning till att näs-andas. Så om du inte redan är det, dagens tips, bli en tvättäkta nose breather.

Om presentationsteknik. Entonig och monoton röst. Är det dags att anlita en röstcoach?

Om presentationsteknik. Entonig och monoton röst. Är det dags att anlita en röstcoach?

Förra veckan var jag och jobbade med ett gäng från Järfälla kommuns kundtjänst (servicecenter). De pratar i telefon många timmar varje dag och har därför ett extra stort behov av röstfriskvård och att utveckla rösttekniken.

Röstträning handlar inte bara om att få rösten att hålla för påfrestningar och utveckla sin röstkvalité – utan till exempel också, som i det här fallet, bli bättre på att variera tonläget när man pratar. Det vill säga att använda sina olika växlar i rösten.

Vissa har en vana att parkera i ett monotont entonigt röstläge, inte minst då energinivån är låg och vid trötthet. Det sliter mer på rösten och är nästan alltid mindre trevligt att lyssna till.

Olika former av glissando-övningar är inte dumt för att hitta olika växlar i rösten.

Svenskan är ett sjungande språk och klingar helt enkelt mer trevligt om vi använder både högt, lågt och allt däremellan. Dynamik.

Inte övertygad? Gör ett litet experiment. Prova att säga ordet: Drottningatan.

Gör det en gång till fast långsamt. Notera melodin i ordet. Man kan urskilja 4 toner: Drott-ning-ga-tan – en ton för varje stavelseByt ut ordet Drottninggatan till: la-la-la-la och sjung tonernaVisst handlar det om ganska stora intervall mellan varje ton?

Jämför med engelskans mer entonigaQueen street. Hur låter det om man säger Drottningatan men med engelskans språkmelodi på samma ord: Queen street?

Inte så jätte roligt? En, av många, bra anledningar att jobba igenom sitt register med hjälp av några effektiva glissandon ett par gånger om dan.

Vet du inte vad ett glissando är? Kanske kommer du ihåg “Pentagon”.

-Se upp för stupet!

-Vilket st-u-u-u-u-p….

(Obs! “Lådbil” funkar inte så bra med gliss och kör större intervall än i sketchen)

Glid upp eller ner från en ton till en annan, förslagsvis på /H-å-å/, från högt till lågt och från lågt till högt (Obs! Inget med volym att göra – vi pratar om högt och lågt i ditt register).

Håll dig kvar i själva glissandot så länge du kan. Rör dig sakta upp och ner mellan tonerna. Prova med utgångspunkt från din allra högsta ton till din allra lägsta – och tvärtom.

DS