På denna sida får du en översikt över olika typer av röstproblem och deras kännetecken.
Sammanfattningsvis beror ofta problemen på störningar i struphuvudet, andningen eller artikulationen.
Vid röstbesvär utreds dina stämband först av läkare. Utifrån utredningen avgörs om du behöver logopedbehandling, medicinsk eller kirurgisk hjälp – eller en kombination. Röstproblem delas in i organiska, funktionella, funktionellt organiska och neurologiska röststörningar.
SE HIT! Inte alla, men många röstproblem kan du förebygga genom att förbättra din andningsteknik, till exempel genom videokursen: Röst, andning och kommunikation.
Här nedan beskrivs flera olika röstproblem kortfattat. Känner du igen dig i något av dem?
Funktionella röststörningar
Funktionella röststörningar tillhör den vanligaste typen av röstproblem. Inga synliga skador finns på stämbanden, men rösten fungerar ändå inte som den ska. Utan behandling kan problemen förvärras och leda till skador.
Fonasteni (rösttrötthet)
Fonasteni innebär att rösten snabbt blir trött eller svag, särskilt vid mycket prat. Det drabbar ofta personer i röstkrävande yrken och orsakas ofta av spänningar eller felaktig röstteknik.
Fonasteni drabbar ofta personer som pratar mycket i jobbet, särskilt i dålig ljudmiljö. Typiskt är att rösten försämras vid användning men förbättras vid vila.
Vanliga symtom är heshet, rösttrötthet, klumpkänsla i halsen, harklingsbehov och ibland smärta. Smärtan beror oftast på att yttre halsmuskler överkompenserar – inte på att stämbanden i sig är skadade.
Om du känner igen dessa tecken är det viktigt att söka hjälp tidigt, då obehandlade problem kan leda till bestående röstskador.
Dessutom är spända käkar, axlar och nacke vanligt, liksom spänningshuvudvärk. Ofta hänger besvären ihop med stress, hög arbetsbelastning eller höga krav på sig själv.
För att behandlingen ska fungera behöver man därför också förstå och ta itu med grundorsaken till spänningarna.
Organiska röststörningar
Till skillnad från funktionella röstproblem syns det här tydliga förändringar i struphuvudet, ofta på stämbanden. Dessa kan bero på inflammation eller andra orsaker.
Förändringarna gör att stämbanden inte sluter tätt eller vibrerar som de ska, vilket ger röstbesvär som ofta inte går över av sig själva.
Behandlingen varierar beroende på orsak, och kan innefatta kirurgi, injektioner eller medicin. Ofta kombineras detta med röstterapi hos logoped – både före och efter ingrepp.
Organiska röststörningar är ofta långvariga, men tack vare forskning utvecklas behandlingsmetoderna hela tiden. Både barn och vuxna kan drabbas, men orsakerna skiljer sig ofta åt mellan åldersgrupper.
Psykogen afoni – när rösten försvinner
I vissa fall beror röstproblemen inte på fysiska orsaker, utan på psykiska. Ett exempel är psykogen afoni.
Vid undersökning ser stämbanden helt normala ut, men personen kan ändå bara viska – eller får inte fram något ljud alls.
Bakgrunden är oftast omedveten: kroppen skyddar sig mot starka känslor genom att “förlägga” dem till ett fysiskt symtom – i detta fall röstförlust. På så sätt undviker personen att konfronteras med det som orsakar oro eller stress.
Akut laryngit – tillfällig inflammation i stämbanden
Akut laryngit är den vanligaste inflammatoriska röststörningen och uppstår oftast i samband med en virusinfektion i de övre luftvägarna. Inflammationen gör att stämbanden svullnar och ibland blir röda.
Vanliga symtom är heshet i olika grad och rethosta. Eftersom stämbanden slits mer än vanligt under infektionen är det viktigt att vila rösten, för att undvika att besvären blir långvariga eller kroniska.
Kronisk laryngit – långvarig stämbandsinflammation
Vid kronisk laryngit är stämbandens slemhinnor svullna under en längre tid. Typiska symtom är heshet, hosta och harklingsbehov.
Tillståndet är vanligare hos män, och rökning är den främsta orsaken. Även högt alkoholintag, återkommande luftvägsinfektioner, reflux (sura uppstötningar) och överansträngning av rösten kan ligga bakom.
Bakre laryngit – inflammation i bakre delen av struphuvudet
Bakre laryngit är en kronisk inflammation i området längst bak i struphuvudet (glottis). Vanliga symtom är halsömhet, hosta, mycket slem, harklingsbehov, klumpkänsla i halsen och ibland heshet.
Orsakerna liknar dem vid kronisk laryngit – till exempel reflux. Många får därför syrahämmande läkemedel. Men nyare forskning visar att dessa inte alltid hjälper, särskilt vid långvariga besvär. Istället ser man möjliga kopplingar till orolig tarm, och behandling som används vid funktionella tarmproblem kan i vissa fall vara effektiv.
Refluxrelaterade symtom inkluderar morgonheshet, dålig smak i munnen, halsbränna, klumpkänsla, harklingsbehov och hosta. Besvären kan lindras genom att undvika stora kvällsmål och att sova på vänster sida med huvudet högt. Vid behov kan surhetsgraden i matstrupen mätas med en 24-timmars pH-registrering.
Struphuvudcancer – allvarlig tumör i stämbanden
Till skillnad från de godartade röststörningarna kan struphuvudcancer, eller larynxcancer, uppstå när en tumör utvecklas i stämbandens slemhinna. Vanligtvis beror detta på kronisk inflammation orsakad av rökning eller långvarig exponering för giftiga ämnen.
Heshet är det vanligaste symtomet, men besvären varierar beroende på tumörens placering.
Behandlingen kan bestå av strålning, kirurgi eller en kombination av båda. Tack vare medicinska framsteg botas de flesta idag, och röstterapi hos logoped är vanligt efter behandling.
Reinkes ödem – kroniskt vätskeödem på stämbanden
Reinkes ödem innebär att vätskefyllda “påsar” bildas på stämbandens yttre lager. Det är en organisk röststörning som oftast orsakas av rökning, där tobaksröken irriterar stämbanden. Rökande kvinnor är den vanligaste gruppen som drabbas. Ödemens storlek beror på hur mycket och hur länge man rökt.
Symtomen är en mörkare, grov och ibland pressad röst. Stora ödem kan också påverka andningen och göra den svårare.
Behandlingen består av att sluta röka helt och, vid behov, operation. Mindre ödem kan försvinna av sig själva om rökningen upphör.
Organiska röstproblem utan inflammatorisk orsak
Stämbandscystor
Stämbandscystor är ovanliga, och är vätskefyllda utväxter som sitter på ett eller båda stämbanden. De kan bildas efter en inflammation eller finnas med från födseln. Cystorna kan ha olika form och djup, och även om de är godartade kan de orsaka stora besvär.
Kännetecknet för en stämbandscysta är en hes, läckande och ostadig röst. Många upplever även stor trötthet i talorganet. Vid ansträngning kan det ibland göra ont, eftersom musklerna lätt överansträngs.
Behandlingen består oftast av röstterapi hos logoped, och i vissa fall krävs även operation.
Papillom – virusorsakad godartad tumör på stämbanden
Papillom uppstår när ett vårtvirus infekterar stämbanden eller området runt dem. Det är ovanligt men kan drabba både barn och vuxna. Orsaken till papillom är ännu okänd. Ibland försvinner viruset av sig själv, men oftast krävs behandling.
Symtomen är en heshet som blir värre när papillomet växer.
Behandling sker ofta med virushämmande injektioner eller operation, men papillomet återkommer ofta, vilket gör att upprepade behandlingar behövs. Röstterapi före och efter ingrepp är vanligt.
Medicinska och hormonella faktorer som påverkar rösten
Vissa mediciner, som astmamedicin, kan göra stämbanden tjockare och orsaka heshet. Ett enkelt tips är att skölja munnen direkt efter användning av medicinspray.
Hormonella förändringar – till exempel p-piller, östrogentillskott, menstruation, graviditet och klimakteriet – påverkar också rösten i varierande grad.
Funktionellt organiska röststörningar
Vid funktionellt organiska röststörningar syns inga skador på stämbanden. Men om rösten missbrukas över tid kan det leda till synliga förändringar – och då har ett funktionellt problem utvecklats till ett organiskt. Sådana tillstånd kallas funktionellt organiska röststörningar. Ett exempel är stämbandsknutor som uppstår vid långvarig felanvändning av rösten.
Sambandet kan också gå åt andra hållet: en person med organiskt problem, till exempel ödem, kan börja spänna sig för att höras bättre. Denna kompensatoriska överansträngning skapar ofta nya funktionella besvär.
Stämbandspolyper – mjuka utväxter som påverkar rösten
Stämbandspolyper är mjuka, godartade utväxter som sitter längs stämbandskanten. De varierar i färg, form och storlek, och kan bildas av olika orsaker – till exempel efter en förkylning med långvarig hosta.
Typiska symtom är heshet. Hur rösten låter beror på polypens storlek och placering. Om stämbanden inte sluter tätt kan rösten låta läckande, pressad, knarrig eller svag. Trötthet och värk i halsmusklerna är också vanligt, eftersom de överbelastas i försök att kompensera.
Behandlingen består oftast av röstterapi, men i vissa fall krävs operation. Ibland kan polypen försvinna helt med rätt träning
Stämbandsknutor – en följd av långvarig felbelastning
Stämbandsknutor, ibland kallade stämbandsknottror, uppstår när rösten använts på fel sätt under längre tid. Stämbanden har då blivit överbelastade, vilket leder till små, vitbleka utbuktningar – en på varje sida av stämbanden. Trots namnet är det alltså inga riktiga “knutor”.
Symtomen är oftast heshet, läckande eller pressad röst, samt trötthet i halsmuskulaturen. Rösten kan även låta knarrig. Svårighetsgraden beror på knutornas storlek, eftersom de hindrar stämbanden från att sluta helt.
Riskgrupper är till exempel sångare eller personer som ropar mycket eller talar med för hög volym och anspänning.
Neurologiska röststörningar – när nervpåverkan leder till röstproblem
Neurologiska röststörningar uppstår när nerver som styr röstfunktionen påverkas, till exempel vid förlamning av ett stämband. Detta kan leda till att rösten blir svag och instabil.
För att höras bättre försöker många kompensera genom att anstränga rösten mer, vilket ofta leder till funktionella problem ovanpå det neurologiska – till exempel spända muskler och överbelastning. Det är därför vanligt att olika typer av röstbesvär samverkar och förvärrar varandra.
Spasmodisk dysfoni – kramper i stämbandsmusklerna
Spasmodisk dysfoni är en neurologisk röststörning som orsakas av störningar i det centrala nervsystemet – närmare bestämt i de delar av hjärnan som styr röstens muskulatur.
Typiskt för tillståndet är ofrivilliga kramper i stämbandsmusklerna, vilket påverkar rösten på olika sätt beroende på vilken typ som förekommer:
• Adduktortyp (vanligast): ger en pressad och hackig röst på grund av kramper i musklerna som stänger stämbanden.
• Abduktortyp: ger en svag, viskande röst, särskilt vid vokaler, på grund av kramper i musklerna som öppnar stämbanden.
• Blandtyp: en kombination av båda ovanstående.
Behandlingen består oftast av injektioner med botulinumtoxin (botox) direkt i stämbandsmuskeln. Det minskar kramperna och gör att rösten förbättras tillfälligt. Effekten varar omkring fyra månader, sedan upprepas behandlingen.
Stämbandspares
Stämbandspares innebär att ett eller båda stämbanden är förlamade. Beroende på läget hos det förlamade stämbandet påverkas rösten, andningen – eller båda delarna – i olika grad.
Stämbandspares leder ofta till heshet och andfåddhet. Även harklingar, hosta och sväljförmåga kan påverkas. En ensidig pares uppstår oftast efter kirurgi eller som följd av intubation vid narkos, då en slang förs ner i luftstrupen.
Vanliga behandlingsmetoder är röstterapi hos logoped, injektioner med hyaluronsyra eller kirurgi.
Källor/inspiration: 10 tips till en bättre röst av Tove Ekelund, Röstlära av Johan Sundberg