En stor beställning av röströr har landat!

Har beställt hem ett tjugotal fonationsrör i olika längder. Undrar du vad man använder dem till? Kolla föregående inlägg så får du en hyfsat utförlig genomgång.

Många uppskattar att jobba med rösten på detta sätt. Det är konkret och de flesta får en positiv känsla, att bubblandet gör skillnad, redan efter en kort stund.

På mina workshops använder vi oss ofta av sugrör, en budgetvariant, men riktiga labbrör av glas är ju helt klart det bästa. Därför siktar jag på att ha en uppsättning med mig, om kunden önskar, inför kommande workshops.

Ett bättre begrepp än magstöd tycker jag är jämvikt. Att hitta ett sunt förhållande mellan utkraft och motkraft i luftflödet. Det är i synnerhet det sistnämnda som man medvetet behöver öva på för att börja använda sin röst mer avspänt, kontrollerat, sunt och inte minst för att börja kommunicera mer effektivt.

Att bland annat jobba med fonationsrör för att uppnå detta är faktiskt riktigt smart.

David Sennerstrand

Workshop för gymnasielärare i Helsingborg

Har varit i fina Helsingborg och hållt en föreläsning med workshop för ett gäng trevliga gymnasielärare.

ProCivitas privata gymnasium har varit kloka nog att investera i lite röstfriskvård inför stundande terminstart.

Använder mina ”ritkunskaper” för att förklara vikten av att ha koll på sitt luftflöde

Att jobba som lärare innebär stora påfrestningar på rösten, och att erbjudas lite hjälp utifrån om hur man bör använda och ta hand om sin röst borde vara en självklarhet för denna, på alla sätt och vis, viktiga yrkesgrupp.

Det blev ungefär följande innehåll under förmiddagen (Paket A):

Inleds med en kort och underhållande föreläsning om rösten, problem knutna till rösten (ex. pressad, läckande, knarrig, tuppar…) och om vad röstteknik är, hur den fungerar och varför man ska använda sig av den (25-30 min).

Deltagarna får sedan lära sig hur man på ett smidigt sätt värmer upp sin röst, betydelsen av detta och grundläggande om andning, hållning, rörfonation och hur man lättast kommer åt sitt magstöd (25-30 min).

Sedan är det tid för praktiskt röstarbete och att sätta in de nyförvärvade kunskaperna i ett sammanhang. Med hjälp av bland annat klassiska och välkända filmrepliker, låtar (om man vill) och berömda citat får deltagarna chansen att låta rösten ljuda – både tillsammans och enskilt. Självklart på ett lättsamt, inbjudande och prestationsbefriat sätt. Det sistnämnda momentet brukar vara väldigt uppskattat och inbjuda till många skratt (30-45 min).

ca 2 timmar med kort paus.

Det hela resulterade i en lyckad och uppskattad tillställning med mycket skratt, igenkänning och lärdom och på två timmar hinner man mer än man tror.

Som vanligt bildades en slags tal och sångkör i slutet av passet (mitt favoritmoment). Deltagarna får välja om de vill praktisera sina nyförvärvade kunskaper genom en välkänd filmreplik eller rentav en bit ur en sång. Jag själv agerar körledare och min uppgift blir att: styra, variera, sätta ihop, sätta igång, stänga av, höja och sänka volymen på kördeltagarna, samt lite annat finlir. Underbart att uppleva hur det släpptes på hämningar och hur det jammades loss bland ProCivitas lärare.

Mera sånt!

 

DS

Fortsätt läsa Workshop för gymnasielärare i Helsingborg

Vem ligger etta i knarrtoppen? Inte Zlatan men…

Svaret är såklart Henrik Larsson. Jag känner inte till någon som knarrar mer än han och det är svårt att inte ta upp honom som exempel när man snackar röstfriskvårds-behov.

Lyssna själv!

Känner du till någon som petar ner honom från knarr-röst-tronen?

 

Därför ska du hålla på med röstfriskvård

Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:  ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”

Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.

Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.

Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?

För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.

Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.

Det har den gjort sig förtjänt av.

David Sennerstrand

Äntligen FB!

För att nå ut till fler har Snacka Sunt äntligen fått sig en Facebook-sida.

Gå gärna in och gilla för att följa inlägg som publiceras där. 

skarmavbild-2016-11-14-kl-14-24-06

Ett annorlunda inslag av friskvård

Hur låter det om man i en situation, där det är av största vikt att göra ett gott intryck, tvingas använda en röst som låter sliten, knappt hörs eller knarrar?

Hur upplevs samma typ av knarr förstärkt av en mick? Värre än du kan ana och då spelar retorikkurser, de rätta kläderna och ett superintressant innehåll mindre roll.

Men den positiva nyheten är att man, ofta relativt enkelt, kan förebygga eller göra sig kvitt sina problem och börja tala sundare. Att känna att man kontrollerar sin röst bidrar till en stark självkänsla och är av enorm betydelse i sammanhang där konkurrenskraftig kommunikation är av största relevans.

Snacka Sunt jobbar med att genom föreläsningar och work shops sprida kunskap om friskvård för rösten.

Röstfriskvård handlar både om att förebygga röstproblem och om att förbättra sin röstkvalité.

Därför ska du hålla på med röstfriskvård

Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:  ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”

Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.

Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.

Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?

För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.

Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.

Det har den gjort sig förtjänt av.

David Sennerstrand

Resonansrörsmetoden – varför, vad och hur?

Att för röstens skull bubbla med glasrör, slang eller sugrör i ett kärl med vatten.

Bild 2016-06-22 kl. 10.23

Varför i sjutton ska man göra det?

Man kan iallafall lugnt påstå att var och varannan logoped sysslar med detta, och även en hel del röst- och sångcoacher. Det borde vara en fingervisning åt att det faktiskt är en ganska vettig sysselsättning.

Jag och mina kollegor på kulturskolan har fått en uppdatering i Resonansrörsmetoden av logopeden och sångpedagogen, Camilla Romedahl, som är mycket kompetent i ämnet. Jag tänkte dela med mig av mina uppfräschade bubbelkunskaper i ett lagom långt och välavvägt blogginlägg.

Vi börjar med syftet. Varför är det bra och vad är det man tränar?

  • Avspänning
  • Andning
  • Fonation
  • Larynxhöjd
  • Ansatser
  • Resonans
  • Dynamik
  • Artikulation
  • Röstteknik (sång och tal)

Vad handlar det om egentligen?

Med mina elever, både tal och sång, arbetar jag (och de flesta andra sångcoacher) med motstånd. Eller kanske man hellre vill förklara det som: hålla tillbaka luftflödet, inhalarkänsla, sjung på inanding, håll det åt dig och så vidare. Begreppen är många för att få personen i fråga att förstå vad det hela handlar om.

Det är i varje fall detta motstånd som är själva grundstenen i röstteknik och på till exempel en sånglektion (om du nu varit på nån) kanske du känner igen att man ofta gör övningar med tonande V, J, Z för att få tag i denna (egentligen imaginära) motvikt till den utandning man sjunger, talar eller gör andra läten på.

Känner man ett hyfsat balanserat motstånd mellan luft ut och och luft in, (till exempel 5 enheter ut och 4 emot) är det troligtvis så att magstödet jobbar på bra och att man får kontroll över sin röst och sitt luftflöde. Är uttrycket för kraftigt blir rösten lätt pressad och gäll – och är ut och motkrafterna desamma, blir det inget ljud överhuvudtaget.

Men tillbaka till poängen med att bubbla i rör. Varför är det bra?

Man har forskat på detta.

I en studie fick patienter med knutor på stämbanden bubbla eller göra mer traditionella röstövningar. Man undersökte hur stämbanden krockade före rörfonation och efter – och såg tydliga skillnader. Och förstås då åt det positiva hållet för bubblarna.

Motståndet, när man bubblar, gör att stämbanden krockar på ett mycket fördelaktigt och sunt vis. Detta motstånd kan man få patienten/eleven att känna på andra vis (sångövningar till exempel) – men med ett lagom långt rör och bubbel i vatten kommer motståndet ”av sig självt”. Därför passar metoden nästan alla och är ganska enkel att ta till sig.

Resonansrörsmetoden är effektiv för både förebyggande röstfriskvård, röstträning och för folk som tampas med mer ihållande röstproblem. Det är det som gör den så himla populär och vid det här laget relativt spridd.

Hur gör man då?

Till att börja med ska rörets längd motsvara röstanatomin för olika röstfack:

Sopran/Tenor – 26 cm

Sopran 2/Tenor 2 – 26,5 cm

Mezzosopran/Baryton – 27 cm

Mezzoalt/Basbaryton – 27,5 cm

Alt/Bas – 28 cm

Man utgår från patientens vanliga taltonläge för att välja rör. De flesta patienter känner ”att det vibrerar i halsen” och att ”det händer något” vilket är ett bra tecken.

Hur djupt ska man hålla röret under vattenytan?

Vanligast: Rörets ända är 1-2 cm under vattenytan. Till exempel vid hyperfunktion, spänd röst. Målet är röstavspänning.

I övrigt beror hur djupt man ska hålla röret under vattenytan på: diagnosen, målsättning med behandling, behandlingsskedet och patientens förmåga att fonera i röret.

I början gör patienten övningarna hemma mycket ofta, ca 10-15 ggr per dag. Utspritt under dagen men bara en minut åt gången. Viktigt att upprepa ofta. Efterhand förlängs övningen till 3-4 min per gång och då kanske man går ner i antal övingstillfällen.

Röret ska vara djupt ner (5-15 cm) då fonationstiden är 1 sek. Till exempel vid stämbandsförlamning, läckande röst. Målsättning: Överkompensation, typ pushing – övningar. Röret är bara någon mm under vattenytan, vid slutet av behandlingen av vissa röster.

Sammanfattning. Det finns såklart mycket att säga om Resonansrörsmetoden och jag kommer dela med mig ju mer erfarenhet jag får. Jag har själv nyligen varit rösttröst och därmed passat på att bubbla en hel del. Resultatet är påtagligt. Den positiva känslan man får när stämbanden sluter sig efter några korta bubbelpass, i kombination med den röstavspänning metoden bidrar med, är svårslagen.

Det tål att påminna om att det här är kanon att syssla med även som förebyggande röstfriskvård och för allmän röstträning. Som vanligt både vid sångambitioner och för talrösten.

David Sennerstrand

Det här med att låta gay!

Kanske är det en smula tabu att prata om.

Men om man ställer frågan: Hur talar en homosexuell man?

Får nog de flesta en schablonmässig bild, som stämmer ganska väl överens med varandra.

Utan att gå in på frågan (även om den är intressant) varför det är vanligt att homosexuella män pratar på ett speciellt sätt, kan man istället fråga sig vad är det de gör som får dem att låta på ett speciellt sätt.

Låånga vookaaleer och uppåtstigande tonfall. Lägg till en relativt ljus röstklang – så är vi bra nära en schablon av en homosexuell mans röst och sätt att prata.

Vill vara tydlig med att jag inte lägger nån negativ värdering i detta. Däremot tycker jag det ofta låter ganska ödmjukt och sympatiskt.

Finns ett intressant program om detta med att ”låta gay” på UR.SE.

Journalisten David Thorpe konfronterar sin rädsla över att låta ”homo”. Med humor och allvar utforskar han det språkliga, kulturella och historiska ursprunget till stereotypen av gay-rösten. I möte med vänner, familj och kändisar förstår han att många, oavsett sexualitet, önskar sig en annan röst. David tar sin önskan på allvar och börjar hos en röstcoach för att lära sig att styra sitt sätt att prata. 

Han får i uppgift av en logonom att korta sina vokaler. Himla intressant.

Här har du en direktlänk: Det här med att låta gay.

David Sennerstrand

Det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla instrument som finns

Rösten är kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Man kan göra allt från att starta ett krig till att säga ”jag älskar dig” med den. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner. Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.