Att dricka väldigt hett eller kallt innan gig/föreläsning när man är röstsliten – Bra eller dåligt?

Vissa tycker att det, speciellt när man är röstsliten och ska göra ett framförande av nåt slag, känns bra att dricka väldigt hett eller väldigt kallt vatten.

Men här ska poängteras att bara för att det känns bra för rösten just för tillfället, behöver det nödvändigtvis inte vara det i längden.

Under den korta stund det ger en välbehagskänsla finns risken att du pressar rösten mer än vad du egentligen är i form för.

Man kan jämföra det med att stoppa i sig några värktabletter, och få för sig att läget är bättre än det egentligen är. Man kanske drar iväg till jobbet eller festen ändå – fast kroppen egentligen försökt säga till dig att vila. Nåt bra att vara medveten om bara.

Kontentan blir: Drick inte skållhet eller iskall dryck för röstens skull.

Något mellanting är helt klart att föredra.

David Sennerstrand

Utskrivningsbart gratis Larynx (struphuvud) med rörliga delar!

För bättre förståelse om hur röstapparaten fungerar.

Den framstående brittiske röstcoachen Jeremy Fisher har konstruerat ett utskrivningsbart struphuvud (för tio år sedan) med rörliga delar.

Man sätter ihop det själv och kan använda sig av den instruktionsfilm du hittar senare i inlägget (eller via länken).

Tillgång till byggsatsen får du genom att uppge mailadress på den sida den här länken leder till.

When Jeremy created the free tilting larynx template, he had no idea it would be downloaded at a rate of 15 a day for more than 10 years!

If you haven’t already seen the paper larynx, it’s one of the only larynx models that has a tilting thyroid and tilting/revolving arytenoids. It is as close to the real movements as you can get with paper and pins.

Jag tänker själv knepa ihop ett för att visa mina egna sångelever senare i eftermiddag.

David Sennerstrand

Vem ligger etta i knarrtoppen? Inte Zlatan men…

Svaret är såklart Henrik Larsson. Jag känner inte till någon som knarrar mer än han och det är svårt att inte ta upp honom som exempel när man snackar röstfriskvårds-behov.

Lyssna själv!

Känner du till någon som petar ner honom från knarr-röst-tronen?

 

En helt sjukt hysterisk tungvrickare

Att använda sig av tungvrickare (eller tung twisters) för att träna upp sin artikulation fungerar faktiskt riktigt bra!

Har spelat in en hyfsat utmanande om ”Peter Piper” och skickar också med några heta tips i videon.

Lärare är en utsatt grupp som bör jobba med röstteknik och röstfriskvård

Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning när det gäller lärarens ofta utsatta röst.

Jag har haft flera stora kunder inom näringslivet som insett betydelsen av att ta hand om och utveckla sin röst. Bland annat av anledningarna att vässa sin presentationsteknik, effektivisera kommunikationen, uppnå auktoritet med rösten och som förebyggande röstfriskvård (för att inte skada rösten).

Tyvärr är läraryrket, som såklart är ett ytterst röstkrävande yrke, underrepresenterat när det gäller satsningar på utbildning inom röstvård- och röstteknik.

Lärare får ofta söka logoped efter att ha skadat rösten, menar Viveka Lyberg Åhlander. Hon visar konkreta exempel på betydelsen av en bra röstkvalité angående elevers förmåga att tillgodogöra sig och förstå det som läraren kommunicerar i sin föreläsning. Det är väldigt intressant att lyssna till jämförelser mellan en bra röst och en sliten och svag i undervisningssammanhang. Det är inte svårt att förstå att röstens betydelse för att läraren ska kunna utöva sitt yrke med tillfredställande resultat är enorm.

Klicka på länken för att se hennes föreläsning Lärarens viktiga röst HÄR. (En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.)

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

David Sennerstrand

”Tränad röst ger större auktoritet”

Hittade en himla intressant artikel, med några år på nacken (Av Anna Asker 2006), från SVD som är väl värd att lyftas upp i ljuset här på bloggen. Bland annat om att skapa auktoritet med hjälp av en god röstteknik. 

Där berättar bland andra Per Johnler, vd vid Föreningssparbankens Fastighetsbyrå, att han ofta talar inför kollegor och kunder. Efter tio besök hos en logonom har han, nu när han tränat upp teknik och andning, till och med börjat tycka det är lustfyllt att hålla tal, berättar han.

Han påpekar att ingen sa till honom att han borde få hjälp att utveckla rösten utan att det istället var ett eget initiativ. Även om det inte alltid var så roligt att ställa sig framför en videokamera när han egentligen inte hade tid och dessutom visste att han skulle bli kritiserad.

Videokameran avslöjade att han pratade för fort, andades fel, undvek pauser och fyllde ibland ut med ”öhhhhh” mellan meningarna. Väldigt vanliga misstag, men lite besvärande att upptäcka hos sig själv på videofilm.

Per Johnler sammanfattar det hela med att träningen har hjälpt och att han känner en helt annan säkerhet och glädje i att prata inför andra människor och menar att det är något han borde gjort redan i början av sin yrkeskarriär för 20 år sedan.

I artikeln berättar även lärarstudenten Linda Boman, 25 år, att rösten är nyckeln till auktoritet i klassrummet.

”Jag är ganska kort, 163 cm, och ska bli gymnasielärare. Om jag ska hålla ordning på 19-åriga långa killar måste jag göra med min röst. Jag kan inte göra det med min fysik.”

Läs den i sin helhet här. 

 

Äntligen FB!

För att nå ut till fler har Snacka Sunt äntligen fått sig en Facebook-sida.

Gå gärna in och gilla för att följa inlägg som publiceras där. 

skarmavbild-2016-11-14-kl-14-24-06

Denna kunskap är något näringslivet skulle vinna mycket på att förvärva

Jag har genomgått en rad skådespelarutbildningar, jobbat i flera olika teatersammanhang och har lärt känna många som sysslar med olika varianter av scenframställning under åren.

Vissa har slutat, ibland på grund av obekväma arbetstider, sökt sig till mer lukrativa branscher eller av någon annan anledning bytt yrkesbana.

Andra har passionerat fortsatt livnära sig på artisteriet år efter år.

Den här sortens människor, med ovannämnd yrkes- och utbildningsbakgrund, har något gemensamt. Det är en kunskap som många i andra yrkesgrupper saknar. Men som skulle vara oerhört värdefull att besitta i långt fler branscher.

En kompetens som skulle göra stor nytta inom väldigt många yrkesområden.

Det handlar om förmågan att få sina åhörare att lyssna, trollbinda, att våga pausen i framförandet, att hantera sin eventuella rampfeber och att släppa fram sin röst och låta den ta plats.

Att ta del av denna kunskap är något till exempel näringslivet skulle vinna mycket på. Särskilt i det här landet där normen ofta är att inte ta plats utan istället be om ursäkt för sig själv, sitt mål och mening.

Och ingen blir väl förvånad över, om jag nu som slutkläm passar på att upplysa om att en välfungerande röst, som fyller rummet, ljuder starkt, klart och snyggt har en synnerligen stark koppling till det hela.

Det var dagens predikan det.

David Sennerstrand

Tongue tvisters och Tungvrickare

Eller tungvrickare på svenska. Ett utmärkt tillvägagångssätt för att öva upp artikulation, smidighet i tunga och läppar etc.

Sju sjösjuka sjömän sköttes

Av sju sjösjuka sjuksköterskor

På det sjunkande skeppet Shanghai

Sj-ljudet (eller sch) är dessutom en räkmacka till att få bra aktivitet i bukmuskulaturen. Glöm inte att använda djupandning, förslagsvis vid radbyte, så att magen rör sig utåt vid luftintag. Prata som om du hade ett gäng åhörare framför dig så att du ”riktar ut” rösten.

En hit för lite läppgympa!

Peter piper the pickled pepper picker

picked a pack of pickled peppers

 If Peter piper the pickled pepper picker

Picked a pack of pickled peppers 

How many pickled peppers 

Did Peter piper the pickled pepper picker pick

(Peck och inte pack i originalet, men jag tycker man får mer flow om man säger pack.)

Kolla in min film!

Här är det bra att variera med några Brrrrr (läppfladder) emellan varven, för läppavspänningens skull. Jobba med mjuka, kvicka, smidiga och aktiva (rörliga) läppar. Och igen, glöm inte att andas djupt, utan att för den skulle ta in onödigt mycket luft. Om du gör ett överintag av luft blir det också svårare att hantera all denna luft på balanserat sätt.

Och några kortisar, också med huvudsyfte att utveckla smidighet i läppar:

Per packade pappas packsäck proppfull.

Bagare Bullen bakade bara bruna brända bullar.

Med mitt mått mätt.

Har man möjligen i mannaminne sett på maken?

Postmästaren passade posten punktligt.

Brottslingen blandade bort de bindande bevisen.

Och sen får man inte glömma Betty (också är bra för smidiga läppar).

Betty bought a bit of butter

But the bit of butter Betty bought was bitter

So Betty bought another bit of butter

Och några tungvrickare med betoning på tungan, som också behöver sin beskärda del av träning och gymnastik för en bättre artikulation.

Göken jublade glad i den ljusa och ljuvligt ljumma juninatten.

 I trakten kvittrade tättingarna, (sångfågel), titt och tätt.

Den godmodiga gumman gav den glade gossen en gul gullhöna.

Det dundrade dovt i dalen under åskdundret.

Vid S-ljud är det viktigt att inte placera tungan mellan tänderna så att man hör tendenser till läspande och för att vi vill att S:en ska bli skarpa och tydliga. Vissa lägger tungan bakom över tandraden och andra bakom den undre när de gör sina s-ljud. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Bra ändå att vara medveten om att om du naturligt sätter S:en bakom över tandraden blir de skarpare och tydligare, men riskerar att bli svåra att ”runda till” för en eventuell ljudtekniker i ett sammanhang där ljudteknik krävs.

S som placeras bakom nedre tandraden blir naturligt ”tjockare” och mjukare, och kanske skönare att lyssna till, men ger inte riktigt samma skärpa och tydlighet till texten.

Man kan ju alltid satsa på att lära sig behärska båda placeringar. Här följer några övningar med fokus på S:

Sedan senaste sommaren har han slipat 666 slöa saxar.

 Med svällande storsegel sökte sig seglarna mot sydost.

Svanen simmade stilla i solen och sökte sina små.

Sex laxar i sex laxaskar.

Jag kommer att fylla på det här inlägget med andra bra tungvrickare efter hand. Så håll ögonen öppna!

Hepp!

David Sennerstrand

Nu finns jag på SverigesTalare!

SverigesTalare har sveriges största utbud av inspirerande talare och diverse som går att boka på internet utan mellanhänder.

Där finns härmed jag själv David Sennerstrand och Snacka Sunt representerad.

Mer röstfriskvård åt folket!