En stor beställning av röströr har landat!

Har beställt hem ett tjugotal fonationsrör i olika längder. Undrar du vad man använder dem till? Kolla föregående inlägg så får du en hyfsat utförlig genomgång.

Många uppskattar att jobba med rösten på detta sätt. Det är konkret och de flesta får en positiv känsla, att bubblandet gör skillnad, redan efter en kort stund.

På mina workshops använder vi oss ofta av sugrör, en budgetvariant, men riktiga labbrör av glas är ju helt klart det bästa. Därför siktar jag på att ha en uppsättning med mig, om kunden önskar, inför kommande workshops.

Ett bättre begrepp än magstöd tycker jag är jämvikt. Att hitta ett sunt förhållande mellan utkraft och motkraft i luftflödet. Det är i synnerhet det sistnämnda som man medvetet behöver öva på för att börja använda sin röst mer avspänt, kontrollerat, sunt och inte minst för att börja kommunicera mer effektivt.

Att bland annat jobba med fonationsrör för att uppnå detta är faktiskt riktigt smart.

David Sennerstrand

Workshop för gymnasielärare i Helsingborg

Har varit i fina Helsingborg och hållt en föreläsning med workshop för ett gäng trevliga gymnasielärare.

ProCivitas privata gymnasium har varit kloka nog att investera i lite röstfriskvård inför stundande terminstart.

Använder mina ”ritkunskaper” för att förklara vikten av att ha koll på sitt luftflöde

Att jobba som lärare innebär stora påfrestningar på rösten, och att erbjudas lite hjälp utifrån om hur man bör använda och ta hand om sin röst borde vara en självklarhet för denna, på alla sätt och vis, viktiga yrkesgrupp.

Det blev ungefär följande innehåll under förmiddagen (Paket A):

Inleds med en kort och underhållande föreläsning om rösten, problem knutna till rösten (ex. pressad, läckande, knarrig, tuppar…) och om vad röstteknik är, hur den fungerar och varför man ska använda sig av den (25-30 min).

Deltagarna får sedan lära sig hur man på ett smidigt sätt värmer upp sin röst, betydelsen av detta och grundläggande om andning, hållning, rörfonation och hur man lättast kommer åt sitt magstöd (25-30 min).

Sedan är det tid för praktiskt röstarbete och att sätta in de nyförvärvade kunskaperna i ett sammanhang. Med hjälp av bland annat klassiska och välkända filmrepliker, låtar (om man vill) och berömda citat får deltagarna chansen att låta rösten ljuda – både tillsammans och enskilt. Självklart på ett lättsamt, inbjudande och prestationsbefriat sätt. Det sistnämnda momentet brukar vara väldigt uppskattat och inbjuda till många skratt (30-45 min).

ca 2 timmar med kort paus.

Det hela resulterade i en lyckad och uppskattad tillställning med mycket skratt, igenkänning och lärdom och på två timmar hinner man mer än man tror.

Som vanligt bildades en slags tal och sångkör i slutet av passet (mitt favoritmoment). Deltagarna får välja om de vill praktisera sina nyförvärvade kunskaper genom en välkänd filmreplik eller rentav en bit ur en sång. Jag själv agerar körledare och min uppgift blir att: styra, variera, sätta ihop, sätta igång, stänga av, höja och sänka volymen på kördeltagarna, samt lite annat finlir. Underbart att uppleva hur det släpptes på hämningar och hur det jammades loss bland ProCivitas lärare.

Mera sånt!

 

DS

Fortsätt läsa Workshop för gymnasielärare i Helsingborg

”Tränad röst ger större auktoritet”

Hittade en himla intressant artikel, med några år på nacken (Av Anna Asker 2006), från SVD som är väl värd att lyftas upp i ljuset här på bloggen. Bland annat om att skapa auktoritet med hjälp av en god röstteknik. 

Där berättar bland andra Per Johnler, vd vid Föreningssparbankens Fastighetsbyrå, att han ofta talar inför kollegor och kunder. Efter tio besök hos en logonom har han, nu när han tränat upp teknik och andning, till och med börjat tycka det är lustfyllt att hålla tal, berättar han.

Han påpekar att ingen sa till honom att han borde få hjälp att utveckla rösten utan att det istället var ett eget initiativ. Även om det inte alltid var så roligt att ställa sig framför en videokamera när han egentligen inte hade tid och dessutom visste att han skulle bli kritiserad.

Videokameran avslöjade att han pratade för fort, andades fel, undvek pauser och fyllde ibland ut med ”öhhhhh” mellan meningarna. Väldigt vanliga misstag, men lite besvärande att upptäcka hos sig själv på videofilm.

Per Johnler sammanfattar det hela med att träningen har hjälpt och att han känner en helt annan säkerhet och glädje i att prata inför andra människor och menar att det är något han borde gjort redan i början av sin yrkeskarriär för 20 år sedan.

I artikeln berättar även lärarstudenten Linda Boman, 25 år, att rösten är nyckeln till auktoritet i klassrummet.

”Jag är ganska kort, 163 cm, och ska bli gymnasielärare. Om jag ska hålla ordning på 19-åriga långa killar måste jag göra med min röst. Jag kan inte göra det med min fysik.”

Läs den i sin helhet här. 

 

Äntligen FB!

För att nå ut till fler har Snacka Sunt äntligen fått sig en Facebook-sida.

Gå gärna in och gilla för att följa inlägg som publiceras där. 

skarmavbild-2016-11-14-kl-14-24-06

Denna kunskap är något näringslivet skulle vinna mycket på att förvärva

Jag har genomgått en rad skådespelarutbildningar, jobbat i flera olika teatersammanhang och har lärt känna många som sysslar med olika varianter av scenframställning under åren.

Vissa har slutat, ibland på grund av obekväma arbetstider, sökt sig till mer lukrativa branscher eller av någon annan anledning bytt yrkesbana.

Andra har passionerat fortsatt livnära sig på artisteriet år efter år.

Den här sortens människor, med ovannämnd yrkes- och utbildningsbakgrund, har något gemensamt. Det är en kunskap som många i andra yrkesgrupper saknar. Men som skulle vara oerhört värdefull att besitta i långt fler branscher.

En kompetens som skulle göra stor nytta inom väldigt många yrkesområden.

Det handlar om förmågan att få sina åhörare att lyssna, trollbinda, att våga pausen i framförandet, att hantera sin eventuella rampfeber och att släppa fram sin röst och låta den ta plats.

Att ta del av denna kunskap är något till exempel näringslivet skulle vinna mycket på. Särskilt i det här landet där normen ofta är att inte ta plats utan istället be om ursäkt för sig själv, sitt mål och mening.

Och ingen blir väl förvånad över, om jag nu som slutkläm passar på att upplysa om att en välfungerande röst, som fyller rummet, ljuder starkt, klart och snyggt har en synnerligen stark koppling till det hela.

Det var dagens predikan det.

David Sennerstrand

Tongue tvisters och Tungvrickare

Eller tungvrickare på svenska. Ett utmärkt tillvägagångssätt för att öva upp artikulation, smidighet i tunga och läppar etc.

Sju sjösjuka sjömän sköttes

Av sju sjösjuka sjuksköterskor

På det sjunkande skeppet Shanghai

Sj-ljudet (eller sch) är dessutom en räkmacka till att få bra aktivitet i bukmuskulaturen. Glöm inte att använda djupandning, förslagsvis vid radbyte, så att magen rör sig utåt vid luftintag. Prata som om du hade ett gäng åhörare framför dig så att du ”riktar ut” rösten.

En hit för lite läppgympa!

Peter piper the pickled pepper picker

picked a pack of pickled peppers

 If Peter piper the pickled pepper picker

Picked a pack of pickled peppers 

How many pickled peppers 

Did Peter piper the pickled pepper picker pick

(Peck och inte pack i originalet, men jag tycker man får mer flow om man säger pack.)

Kolla in min film!

Här är det bra att variera med några Brrrrr (läppfladder) emellan varven, för läppavspänningens skull. Jobba med mjuka, kvicka, smidiga och aktiva (rörliga) läppar. Och igen, glöm inte att andas djupt, utan att för den skulle ta in onödigt mycket luft. Om du gör ett överintag av luft blir det också svårare att hantera all denna luft på balanserat sätt.

Och några kortisar, också med huvudsyfte att utveckla smidighet i läppar:

Per packade pappas packsäck proppfull.

Bagare Bullen bakade bara bruna brända bullar.

Med mitt mått mätt.

Har man möjligen i mannaminne sett på maken?

Postmästaren passade posten punktligt.

Brottslingen blandade bort de bindande bevisen.

Och sen får man inte glömma Betty (också är bra för smidiga läppar).

Betty bought a bit of butter

But the bit of butter Betty bought was bitter

So Betty bought another bit of butter

Och några tungvrickare med betoning på tungan, som också behöver sin beskärda del av träning och gymnastik för en bättre artikulation.

Göken jublade glad i den ljusa och ljuvligt ljumma juninatten.

 I trakten kvittrade tättingarna, (sångfågel), titt och tätt.

Den godmodiga gumman gav den glade gossen en gul gullhöna.

Det dundrade dovt i dalen under åskdundret.

Vid S-ljud är det viktigt att inte placera tungan mellan tänderna så att man hör tendenser till läspande och för att vi vill att S:en ska bli skarpa och tydliga. Vissa lägger tungan bakom över tandraden och andra bakom den undre när de gör sina s-ljud. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Bra ändå att vara medveten om att om du naturligt sätter S:en bakom över tandraden blir de skarpare och tydligare, men riskerar att bli svåra att ”runda till” för en eventuell ljudtekniker i ett sammanhang där ljudteknik krävs.

S som placeras bakom nedre tandraden blir naturligt ”tjockare” och mjukare, och kanske skönare att lyssna till, men ger inte riktigt samma skärpa och tydlighet till texten.

Man kan ju alltid satsa på att lära sig behärska båda placeringar. Här följer några övningar med fokus på S:

Sedan senaste sommaren har han slipat 666 slöa saxar.

 Med svällande storsegel sökte sig seglarna mot sydost.

Svanen simmade stilla i solen och sökte sina små.

Sex laxar i sex laxaskar.

Jag kommer att fylla på det här inlägget med andra bra tungvrickare efter hand. Så håll ögonen öppna!

Hepp!

David Sennerstrand

Din röst kommer ändå att vara avgörande för åhörarnas helhetsintryck

Det spelar ingen roll om du gått på retorikkurser, är klädd rätt och kommunicerar ett superintressant innehåll – din röst kommer ändå att vara avgörande för åhörarnas helhetsintryck (enligt forskare faktiskt hela 38%).

Med röstträning gör du dig helt enkelt mycket mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Röstfriskvård handlar både om att förebygga röstproblem och att förbättra sin röstkvalité – som i sin tur är starkt sammankopplad med stress, dåligt självförtroende, prestationsångest och nervositet.

Exempel på yrkesgrupper där röstfriskvård är extra stort: lärare, säljare, präster/pastorer, konsulter samt personer som jobbar på support och kundcenter (särskilt per telefon).

David Sennerstrand

Därför ska du hålla på med röstfriskvård

Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:  ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”

Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.

Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.

Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?

För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.

Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.

Det har den gjort sig förtjänt av.

David Sennerstrand

Resonansrörsmetoden – varför, vad och hur?

Att för röstens skull bubbla med glasrör, slang eller sugrör i ett kärl med vatten.

Bild 2016-06-22 kl. 10.23

Varför i sjutton ska man göra det?

Man kan iallafall lugnt påstå att var och varannan logoped sysslar med detta, och även en hel del röst- och sångcoacher. Det borde vara en fingervisning åt att det faktiskt är en ganska vettig sysselsättning.

Jag och mina kollegor på kulturskolan har fått en uppdatering i Resonansrörsmetoden av logopeden och sångpedagogen, Camilla Romedahl, som är mycket kompetent i ämnet. Jag tänkte dela med mig av mina uppfräschade bubbelkunskaper i ett lagom långt och välavvägt blogginlägg.

Vi börjar med syftet. Varför är det bra och vad är det man tränar?

  • Avspänning
  • Andning
  • Fonation
  • Larynxhöjd
  • Ansatser
  • Resonans
  • Dynamik
  • Artikulation
  • Röstteknik (sång och tal)

Vad handlar det om egentligen?

Med mina elever, både tal och sång, arbetar jag (och de flesta andra sångcoacher) med motstånd. Eller kanske man hellre vill förklara det som: hålla tillbaka luftflödet, inhalarkänsla, sjung på inanding, håll det åt dig och så vidare. Begreppen är många för att få personen i fråga att förstå vad det hela handlar om.

Det är i varje fall detta motstånd som är själva grundstenen i röstteknik och på till exempel en sånglektion (om du nu varit på nån) kanske du känner igen att man ofta gör övningar med tonande V, J, Z för att få tag i denna (egentligen imaginära) motvikt till den utandning man sjunger, talar eller gör andra läten på.

Känner man ett hyfsat balanserat motstånd mellan luft ut och och luft in, (till exempel 5 enheter ut och 4 emot) är det troligtvis så att magstödet jobbar på bra och att man får kontroll över sin röst och sitt luftflöde. Är uttrycket för kraftigt blir rösten lätt pressad och gäll – och är ut och motkrafterna desamma, blir det inget ljud överhuvudtaget.

Men tillbaka till poängen med att bubbla i rör. Varför är det bra?

Man har forskat på detta.

I en studie fick patienter med knutor på stämbanden bubbla eller göra mer traditionella röstövningar. Man undersökte hur stämbanden krockade före rörfonation och efter – och såg tydliga skillnader. Och förstås då åt det positiva hållet för bubblarna.

Motståndet, när man bubblar, gör att stämbanden krockar på ett mycket fördelaktigt och sunt vis. Detta motstånd kan man få patienten/eleven att känna på andra vis (sångövningar till exempel) – men med ett lagom långt rör och bubbel i vatten kommer motståndet ”av sig självt”. Därför passar metoden nästan alla och är ganska enkel att ta till sig.

Resonansrörsmetoden är effektiv för både förebyggande röstfriskvård, röstträning och för folk som tampas med mer ihållande röstproblem. Det är det som gör den så himla populär och vid det här laget relativt spridd.

Hur gör man då?

Till att börja med ska rörets längd motsvara röstanatomin för olika röstfack:

Sopran/Tenor – 26 cm

Sopran 2/Tenor 2 – 26,5 cm

Mezzosopran/Baryton – 27 cm

Mezzoalt/Basbaryton – 27,5 cm

Alt/Bas – 28 cm

Man utgår från patientens vanliga taltonläge för att välja rör. De flesta patienter känner ”att det vibrerar i halsen” och att ”det händer något” vilket är ett bra tecken.

Hur djupt ska man hålla röret under vattenytan?

Vanligast: Rörets ända är 1-2 cm under vattenytan. Till exempel vid hyperfunktion, spänd röst. Målet är röstavspänning.

I övrigt beror hur djupt man ska hålla röret under vattenytan på: diagnosen, målsättning med behandling, behandlingsskedet och patientens förmåga att fonera i röret.

I början gör patienten övningarna hemma mycket ofta, ca 10-15 ggr per dag. Utspritt under dagen men bara en minut åt gången. Viktigt att upprepa ofta. Efterhand förlängs övningen till 3-4 min per gång och då kanske man går ner i antal övingstillfällen.

Röret ska vara djupt ner (5-15 cm) då fonationstiden är 1 sek. Till exempel vid stämbandsförlamning, läckande röst. Målsättning: Överkompensation, typ pushing – övningar. Röret är bara någon mm under vattenytan, vid slutet av behandlingen av vissa röster.

Sammanfattning. Det finns såklart mycket att säga om Resonansrörsmetoden och jag kommer dela med mig ju mer erfarenhet jag får. Jag har själv nyligen varit rösttröst och därmed passat på att bubbla en hel del. Resultatet är påtagligt. Den positiva känslan man får när stämbanden sluter sig efter några korta bubbelpass, i kombination med den röstavspänning metoden bidrar med, är svårslagen.

Det tål att påminna om att det här är kanon att syssla med även som förebyggande röstfriskvård och för allmän röstträning. Som vanligt både vid sångambitioner och för talrösten.

David Sennerstrand

Vad tyckte Semantix?

Några kommentarer, jag snappat upp, från de som deltog i workshopen på Semantix i Uppsala häromveckan:

Det var väldigt bra och jag har fått mycket positiva kommentarer från mina medarbetare.

Underhållande och viktigt!

När jag hörde att vi skulle få 3 timmars röstcoaching tänkte jag att det kanske skulle bli lite segt, men det var det sista det var. Lärorikt och superkul på en och samma gång!

Ska börja öva på glissandon under min cykeltur till jobbet nu!

Första gången mina kollegor hört mig sjunga, hoppas att de blev imponerade.

Att jag så enkelt, med hjälp av stödet, kunde få till en sån kraft i rösten var häftigt!

Kanon att få lära sig enkla övningar för att förebygga röstproblem, behövs verkligen i vårt yrke då vi snackar i telefon ungefär 4 timmar per dag.

Blir så klart glad och stolt. Och kan säga att det var ett rent nöje att föreläsa och hålla röstworkshop för Semantix!

David Sennerstrand