”Något förunderligt” – Plötsligt når rösten ut och kroppsspråket blir självklart

”Något förunderligt” är namnet på Solna kulturskolas årliga julkalabalik som jag själv haft nöjet att skriva manus till och regissera denna gång.

Produktionen består av ungefär 170 medverkande elever med det gemensamma att de alla går på Solna kulturskola. Berättelsen framförs genom en rad olika ämnen: dans, musikal, instrument, bild med mera.

Tycker att ”Vi i Solna” sammanfattade det hela på ett utmärkt sätt:

I stället för att leverera en klassisk julsaga är årets föreställning ett artistiskt inlägg i en ständigt pågående samhällsdebatt. Både i Solna och på andra håll i riket. Handlingen i korthet: Byråkraten Kerstin får i uppdrag av den mäktiga byggherren att hitta den perfekta platsen för en ny köpgalleria. ”Med rätt att riva gammalt”, som uppdraget lyder. Belöningen? Att bli utnämnd till ”Byråkrat of the year”.

Att få vara med från början. Se hela resan. Från det att vissa elever varit så blyga och så små att de knappt vågat möta en med blicken – tills nu, då de fullständigt ägt scenen inför 600 åskådare – det är så mäktigt.

Vad dramat och gestaltningen kan göra med människor är just något förunderligt. Det är så mycket, som så starkt begränsar ens potential, som sitter i huvudet. En väg att gå kan då vara att helt enkelt tillåta sig själv att vara nån annan.

Jag kommer ihåg en blyg kille från gymnasietiden. Han gick runt med dålig hållning, blicken i golvet och talade med en röst så liten att den knappt hördes.

Det var till den personen hans omgivning reducerade honom. Det var till den personen han reducerade sig själv.

Men så fick han under det sista gymnasie-året chansen att spela en roll i en musikal. Han fick med andra ord möjlighet att för en stund bli nån annan.

Då hände det, det förunderliga.

Plötsligt talade han med en röst som nådde ut. Hans hållning blev upprätt och han fixerade sina medaktörer med stadig blick, helt i samklang med den högstatus-figur han skulle gestalta.

Och så fanns det bara där. Allt som behövdes var ett sammanhang där han inte längre behövde vara den som hans omgivning lärt honom att han var. Den nästan sjukligt blyga människan tar plötsligt plats med en röst och ett kroppsspråk så självklart att man har svårt att förstå hur förvandlingen egentligen gått till.

Jag ser det här igen och igen. Teater och gestaltning som gör underverk med folk som de framöver kommer ha ovärderlig nytta av – i vilken riktning livet än tar dem.

Att anamma skådespelarens sätt att lära sig hur man kan lära känna hela sig själv är förvånande att inte fler använder sig av – i många olika yrkesgrupper.

Det är ju bara så himla effektivt.

 

Kul med så positiva omdömen från workshopen i Järfälla!

Det har trillat in några omdömen från utvärderingen av workshopen i Järfälla för ett par veckor sedan. Himla kul att det är så positiva sådana.

Hon slutade stamma när hon gick upp på scen

För ungefär sjutton år sedan sökte jag in till en teaterskola.

Strax före inträdesproven började jag att småprata med en annan sökande. Det visade sig att hon stammade rejält. Det var med stort medlidande man lyssnade när hon med stor ansträngning stötte fram orden, ständigt avbruten av sig själv av ofrivilliga upprepningar.

Tanken på varför i sjutton hon sökte in till en teaterskola? gick inte att utestänga. Borde hon inte satsa på något annat yrke? där själva talet inte hade så avgörande betydelse?

Ännu mer förvånande var det när jag träffade samma tjej på uppropet vid terminsstart på den nya skolan ett par månader senare.

HON HADE KOMMIT IN!!

Vad var det här för osympatisk b-skola? Hur kunde de ta in en gravt stammande person som ändå aldrig skulle kunna hävda sig i den enorma konkurrens som råder i skådespelaryrket? Var kursavgiften allt de var intresserade av?

Men jag kunde inte vara mer fel ute i mina tankegångar.

När denna människa gick upp på scen fanns inte ett spår kvar av några ofrivilliga upprepningar och frustrerande avbrott i talflödet. Det var som magi.

Kunde förklaringen vara att inlärda repliker blev en så pass stor trygghet för henne att stamningen försvann?

Nej. För det var samma sak med improvisationsteater (teater utan manuskript). Ingen stamning.  

Kunde hon inte bara lura psyket? Tänka att hon var på scen hela tiden liksom. Hela hon blev ju bara så mycket bättre då. Nej, det gick hjärnan tydligen inte på.

Idag är hon fast anställd på Dramaten.

Jag träffade henne för några år sedan. Av stamningen fanns knappt ett spår, nu även utanför scenen.

DS

 

Workshop på Uppsala universitet

Måndagen den åttonde maj höll jag i en 45 min lång workshop i röstteknik på Uppsala universitet.

Där arrangeras årligen något som kallas Phd-days (8-9 maj), för phd-studenterna, där eleverna själva kan välja vilka seminarier och workshops som känns mest angelägna för dem.

Det gladde mig att platserna för ”Voice coaching” rök snabbt som attan. Det visar på en medvetenhet om att lära sig ta hand om sin röst inför stundande framtidsuppdrag inom olika yrken.

Enligt mig är det mycket svårare att ge exempel på yrkesgrupper som inte är i behov av röstcoaching än alla de som är det.

45 min är kort men man hinner ändå jobba med en del grundläggande saker som är viktiga för att rösten ska fungera och låta som bäst:

  • Hållning
  • Avspänning
  • Andning
  • Glissandon
  • Fonationsrör
  • Teori
  • Dryck/ätbart som är mumma för rösten

Workshopen hölls på engelska eftersom deltagarna kom från när och fjärran.

I slutet av mina föreläsningar brukar jag sätta ihop en slags talkör (med sånginslag) med deltagarna. Jag själv agerar körledare och dirigent. Det brukar vara befriande lustfyllt att avsluta med detta. Att ”bara få lov att låta” i sång eller tal, kan frigöra en massa goa endorfiner, oxytocin, adrenalin, dopamin, och serotonin (känn på den).

Tyvärr fanns det inte tid för det denna gång, vilket var det enda lite sorgliga i arrangemanget. Det gör lite ont eftersom det är en lekfull övning, helt krav och prestationslös som jag har fått väldigt mycket positiv respons igenom.

En sån här, endast 45 minuter lång, workshop kanske kan verka i kortaste laget. Men det är en budgetvariant som ändå är långt mycket bättre än ingenting alls och som man bör överväga om det nu inte finns ekonomi för en mer djupgående session.

DS

Utskrivningsbart gratis Larynx (struphuvud) med rörliga delar!

För bättre förståelse om hur röstapparaten fungerar.

Den framstående brittiske röstcoachen Jeremy Fisher har konstruerat ett utskrivningsbart struphuvud (för tio år sedan) med rörliga delar.

Man sätter ihop det själv och kan använda sig av den instruktionsfilm du hittar senare i inlägget (eller via länken).

Tillgång till byggsatsen får du genom att uppge mailadress på den sida den här länken leder till.

When Jeremy created the free tilting larynx template, he had no idea it would be downloaded at a rate of 15 a day for more than 10 years!

If you haven’t already seen the paper larynx, it’s one of the only larynx models that has a tilting thyroid and tilting/revolving arytenoids. It is as close to the real movements as you can get with paper and pins.

Jag tänker själv knepa ihop ett för att visa mina egna sångelever senare i eftermiddag.

David Sennerstrand

Vem ligger etta i knarrtoppen? Inte Zlatan men…

Svaret är såklart Henrik Larsson. Jag känner inte till någon som knarrar mer än han och det är svårt att inte ta upp honom som exempel när man snackar röstfriskvårds-behov.

Lyssna själv!

Känner du till någon som petar ner honom från knarr-röst-tronen?

 

Lärare är en utsatt grupp som bör jobba med röstteknik och röstfriskvård

Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning när det gäller lärarens ofta utsatta röst.

Jag har haft flera stora kunder inom näringslivet som insett betydelsen av att ta hand om och utveckla sin röst. Bland annat av anledningarna att vässa sin presentationsteknik, effektivisera kommunikationen, uppnå auktoritet med rösten och som förebyggande röstfriskvård (för att inte skada rösten).

Tyvärr är läraryrket, som såklart är ett ytterst röstkrävande yrke, underrepresenterat när det gäller satsningar på utbildning inom röstvård- och röstteknik.

Lärare får ofta söka logoped efter att ha skadat rösten, menar Viveka Lyberg Åhlander. Hon visar konkreta exempel på betydelsen av en bra röstkvalité angående elevers förmåga att tillgodogöra sig och förstå det som läraren kommunicerar i sin föreläsning. Det är väldigt intressant att lyssna till jämförelser mellan en bra röst och en sliten och svag i undervisningssammanhang. Det är inte svårt att förstå att röstens betydelse för att läraren ska kunna utöva sitt yrke med tillfredställande resultat är enorm.

Klicka på länken för att se hennes föreläsning Lärarens viktiga röst HÄR. (En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.)

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

David Sennerstrand

Därför ska du hålla på med röstfriskvård

Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:  ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”

Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.

Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.

Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?

För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.

Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till  bättre självförtroende och större välbefinnande.

Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.

Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.

Det har den gjort sig förtjänt av.

David Sennerstrand

”Tränad röst ger större auktoritet”

Hittade en himla intressant artikel, med några år på nacken (Av Anna Asker 2006), från SVD som är väl värd att lyftas upp i ljuset här på bloggen. Bland annat om att skapa auktoritet med hjälp av en god röstteknik. 

Där berättar bland andra Per Johnler, vd vid Föreningssparbankens Fastighetsbyrå, att han ofta talar inför kollegor och kunder. Efter tio besök hos en logonom har han, nu när han tränat upp teknik och andning, till och med börjat tycka det är lustfyllt att hålla tal, berättar han.

Han påpekar att ingen sa till honom att han borde få hjälp att utveckla rösten utan att det istället var ett eget initiativ. Även om det inte alltid var så roligt att ställa sig framför en videokamera när han egentligen inte hade tid och dessutom visste att han skulle bli kritiserad.

Videokameran avslöjade att han pratade för fort, andades fel, undvek pauser och fyllde ibland ut med ”öhhhhh” mellan meningarna. Väldigt vanliga misstag, men lite besvärande att upptäcka hos sig själv på videofilm.

Per Johnler sammanfattar det hela med att träningen har hjälpt och att han känner en helt annan säkerhet och glädje i att prata inför andra människor och menar att det är något han borde gjort redan i början av sin yrkeskarriär för 20 år sedan.

I artikeln berättar även lärarstudenten Linda Boman, 25 år, att rösten är nyckeln till auktoritet i klassrummet.

”Jag är ganska kort, 163 cm, och ska bli gymnasielärare. Om jag ska hålla ordning på 19-åriga långa killar måste jag göra med min röst. Jag kan inte göra det med min fysik.”

Läs den i sin helhet här. 

 

När och var kan man öva? Nästan hela tiden och var som helst! #presentationsteknik

Många av mina yngre elever bor i lägenhet. Det kan ofta innebära att de är hämmade att öva inne på sina rum. Grannar kan ju höra. Och har man ett syskon som huserar i rummet bredvid och som skadegladerligen ropar pikar genom väggen, så hjälper det ju inte ens om man bor i villa.

Inte så svårt då att förstå att personen i fråga kan bli något hämmad i övningen. Självklart handlar detta även om vuxna elever som kanske inte vill att granne, sambo eller vem det nu må vara, sitter och tjuvlyssnar någonstans där lyhördheten är som störst.

Men att öva kan man egentligen göra hela tiden, och många övningar funkar faktiskt utan att någon riktigt lägger märke till dem.

Här följer två exempel.

Andning. Att andas djupt, medvetandegöra hur magen rören sig utåt vid inandning och inåt vid alla slags ljud eller utandning – kan man sysselsätta sig med en hel del i alla möjliga typer av sammanhang.

Har man till exempel barn som ska nattas, och känner sig lite trött på att läsa Lasse Majas detektivbyrå för tionde kvällen i rad, ta då tillfället i akt att öva på en bättre andning. Förmodligen ligger du ner vilket gör att du hittar djupandningen relativt enkelt. Du kommer känna skillnad i rösten när du läser efter ett tag om du låter luften gå ner i djupt, bland annat genom att du inte kommer behöva anstränga dig så mycket för volymen och att den bottnar.

Glissandon. Genom att glida och fila på skarven, på ett ng-ljud, i små intervall över själva skarvpartiet (eller genom hela registret) så att man utsätter det hela tiden, kan man göra väldigt diskret. Till exempel när man väntar på bussen eller tar en promenad. Få kommer att märka nåt. Efter lite tålamod har man tränat sig att växla mellan talröstläge och fallset helt obehindrat.

Smyg in röstträningen i vardagen, dagligen, och du har snart gjort stora framsteg utan att du inte riktigt kan förklara hur det egentligen gick till.

David Sennerstrand