Att inte ha förmågan att tala så det hörs måste vara frustrerande

Fortsätter att blogga på. Har fått till en bakgrundsbild på mig själv här till vänster, resten av sidans design förblir i enkelt stilrent vitt och svart ett tag framöver. Allt behöver inte se så flashigt ut, less is more tänker jag.

Vi går vidare.

När vi har kollegium på vår kulturskola, befinner vi oss i en sal på ca 60 m2. Ibland ställer sig kollegor framför oss andra och till exempel berättar om ett projekt på skolan eller om något annat. Vi är ett trettiotal som jobbar där, det vill säga några fler än i en vanlig skolklass befinner sig i salen.

För många är det förtvivlat svårt att göra sig hörda i denna relativt lilla sal. Det är nästan alltid någon på bakersta raden som kommenterar detta och ber vederbörande att höja rösten. Men det kan personen i fråga oftast inte. Istället börjar hen pressa eller sätta en vass kant på rösten, för att den ska nå fram, som låter allt annat än trevlig och ofta gäll.

Det måste vara frustrerande att inte kunna kontrollera sin luftström med stödet, för det är oftast vad det hela handlar om, så att man kan få en stark och välljudande talröst i de sammanhang det behövs.

Att ha koll på luftflöde och stöd bidrar däremot till mycket bättre självförtroende när det kommer till att tala inför andra, både i små och stora sammanhang. Om rösten, som vanligt både i sång och tal, får färdas ut i en jämn luftström, kommer du både att känna dig och upplevas mer trygg i situationen.

Sammanfattningsvis. Mer röstteknik åt folket!

David Sennerstrand

 

Attityden är viktigast

Något av det bästa jag investerat i för min undervisning är en skärm, och Apple TV, så att jag har möjlighet att streama texter/noter i överskådligt format.

Varför? Det handlar om attityd. Står eleven under lektionen och tittar på sina noter eller text, rakt ner i ett notställ är det väldigt svårt att få till en schysst riktning på rösten.

Om man föreställer sig att man sjunger eller talar till nån som står på andra sidan av lektionssalen, närmar man sig de utmaningar man kommer att ställas inför i verkligheten, och resultatet kommer att bli mycket bättre. Med anda ord etablerar man en sundare attityd till sitt instrument än den som alstras genom not eller textbundenhet.

Bäst är att alltid lära sig texten utantill, men i praktiken ser det inte alltid så ut, och då kommer man en bra bit på väg genom att helt enkelt placera eleven längre bort från text och noter.

Och förser man sig med möjligheten att streama upp materialet på en relativt stor skärm, är man halvvägs till ett mycket bättre utgångsläge än det en text (eller i värsta fall mobil) på ett notställ erbjuder.

David Sennerstrand

Därför ska man slipa pipan

Rösten och kroppsspråket står för ungefär 90% av det intryck den eller dom får som vi kommunicerar med. De sista 10 handlar om det man säger, eller innehållet. Genom att lära dig att använda din röst rätt, kan du förstärka det budskap du vill nå ut med. Och få rösten att hålla under hela sin yrkeskarriär (och även efter såklart.)

Det handlar inte om att få bort varje liten röstrubbning, det finns mycket personlighet i rösten som skulle försvinna om vi gav järnet på att ”tala perfekt”. Alla skulle gå runt och prata som högtravande operadivor och ett sånt samhälle är det få av oss som önskar. Dit vill vi inte och den som påstår att det är det som är nödvändigt ljuger.

Men man vill kunna höras, och att rösten ska hålla för påfrestningar och att de här små charmiga röstdefekterna som att prata med mycket luft, eller att det knarrar lite ska förbli små och inte ska dra iväg och dominera ens personlighet så att folk i sin omgivning tar ett annat håll när man är på väg mot dem för att slippa lyssna på en.

David Sennerstrand

Att utgå från tal även i sång

Vad menar jag med det? Jag är även utbildad skådespelare. En gång sa en lärare till mig att skådespeleri handlar mer om att ta bort än att lägga till. En amatörskådespelare visar ofta mer än vad hen behöver med både röst och kropp i sitt spel.

Med tiden lär man sig att ett mer naket och enkelt förhållningssätt också är mer intressant och uttrycksfullt. Man skulle kunna sammanfatta det med att amatören ofta ”vill för mycket”.

Detta kan jämföras med sången. Elever vill till en början ofta lägga till sånt som man sedan riskerar att få jobba mycket med för att få bort. Men om man utgår från talet, texten och jobbar med helheten redan vid ett tidigt stadie, kan man ta med sig mycket användbara verktyg när tal sedan, i en handvändning, blir till sång.

David Sennerstrand

Tala inte perfekt – det blir rätt tråkigt då

Sitter här på söndagskvällen framför tv:n och halvkollar på nåt meningslöst. Försöker bryta detta med ett kort men meningsfullt blogginlägg innehållandes frågan: Ska man tala perfekt? som jag just kom att tänka på.

Svaret är enkelt. Nej man ska inte tala perfekt om man utgår från att ”perfekt” innebär mjuka stämbandsslutningar. Det vore hemskt om alla skulle gå runt och tala som vissa operasångare gör.

Som ”operadivor” för att uttrycka sig mer tydligt.

För längesen trodde somliga sångare och sångpedagoger (hoppas inga längre) att ”hårda” stämbandsslutningar (även kallat glottis) vara osunt. Så är det inte. Man kan i stort sett göra alla ljud, i både tal och sång, på ett sunt och hälsosamt sätt, så länge man vet vad man sysslar med.

Men min poäng här är att röstdefekter (om man nu ska kalla dem det) också förstärker våra personligheter och är tillgångar. Precis som en sångare sjunger olika stilar talar folk på olika sätt och så ska det såklart vara.

Det är när en röstdefekt, som till exempel knarr eller heshet, tar över vår personlighet mot vår vilja som vi har ett problem. Man vill inte bli ”hon eller han med rösten”. Därför bör man lära sig att använda rösten korrekt – för att förebygga och förhindra att detta händer.

Eller när vi inte har förmåga att göra oss hörda så som vi önskar, utan att bli hesa eller slitna, är såklart också en bättre röstteknik att önska.

Det finns mer att säga om detta, men nog för nu. Mer inom kort.

David Sennerstrand

Om att skriva till sig själv och om knarr i rösten

Att starta upp en ny blogg kan va lite segt i början. Jo jag vet. Har bloggat om hållbart resande via Liv utan bil i ungefär fem år. Tog lång tid innan besöksstatistiken blev något att snacka om.

Det känns lite som att skriva till sig själv, och kommer så att göra ett tag framöver.

Men det är okej. När inläggen blir fler och taggarna börja smälta samman med cyberspace hittar förhoppningsvis somliga hit.

Rösten är ju en så oerhört stor del av ens personlighet och den förtjänar all vård och omsorg den kan få. Tänk till exempel på alla lärare, där rösten utgör viktigaste verktyget och används många timmar dag efter dag, som sliter ut den genom arbetsåren och till slut hamnar i knarrträsket och får sin personlighet färgad därefter.

Förlåt Henrik Larsson och tack för det du gjort på fotbollsplanen, men få vill låta som du gör när du talar. Det kliar i skallen på en när du sätter igång med ditt knarrande.

Det positiva är att det är ganska enkelt att göra något åt. Få fart på luftflödet och knarrandet sticker sin kos. Inte ens Henrik Larsson är ett hopplöst fall.

Skulle jag vara han skulle jag genast söka upp nån som mig själv och ta tag i problemet. Han skulle bli  mycket gladare och inte minst hans omgivning.

David Sennerstrand

Skillnader mellan tal och sång

Yes, ett nytt inlägg varje dag, fjärde nu. Kul att blogga om rösten.

Ska redogöra för skillnader mellan tal och sång dagen till ära. Kort sammanfattat så handlar det om olika starkt tryck. I sång är lufttrycket (s.k subglottiska trycket) starkare än vid tal (sundberg 2007).

Ordet ”stödvärde” är på sin plats här. Vid tal är (oftast) stödvärdet mindre än vid sång – det vill säga hur mycket stöd det går åt att ta hand om luften, som är starkt förknippat med lufttryck. Man ska vara medveten om att det krävs mer stöd när man ropar eller höjer rösten än vid vardaglig ljudstyrka. I sång är det likadant med tillägget att högre toner kräver mer stöd.

Annat som skiljer talet från sång är: rytm, längre vokaler i sång och att sången (ofta) rör sig i olika register medan man talar i ett och samma (modalregistret).

Det krävs också större precision i kontrollen av talapparatens delar (andningsapparaten, struphuvud och artikulationsapparaten) för sång än för tal  (Lindblad 1992).

Men min poäng är att jobba med talet tillsammans och förbryggat med sången som en helhet. Då tränar man på sång även när man talar och tvärtom. En av många fördelar med att inte avgränsa de olika röstfunktionerna.

David Sennerstrand

Sång och tal – ett lyckligt äktenskap

Mitt tredje inlägg här. Inte många har hittat hit än men jag fortsätter…

Något som framstår som en gåta är när bra sångare talar dåligt. Jag känner till flera exempel. Och det är möjligt att sära helt på tal och sång, ungefär som om det vore helt olika instrument.

Men det är ju så onödigt och dumt att inte jobba med helheten. Alla mina sångelever kommer inte att fortsätta sjunga, en del kommer att hoppa av, sluta och börja med något annat – men alla kommer att fortsätta tala. Är det något jag vill skicka med dem är det förmågan att att våga lita och tro på sin röst, känna att de hörs även när de till exempel håller föredrag.

Att sångrösten mår bra av att jobba med tal, gör det inte mindre angeläget att jobba med detta.

Det är lätt hänt att något av uttrycket och närvaron går förlorad när man börjar sjunga. Att föredra är att jobba med rösten som en helhet, det kan vi vinna mycket på.

David Sennerstrand

Så många har så svårt att göra sig hörda

Mitt andra inlägg sedan bloggen föddes igår.

På min arbetsplats, i ett normalstort föresläsningsrum med plats för ca 30 personer, är det väldigt många som har svårt att göra sig hörda utan mick.

De pressar sin stackars röst efter det att någon sagt ”det hörs inte vad du säger, tala starkare”.

Har man förmågan att höras och ”låta bra” i detta sammanhang och liknande, besitter man en stor fördel jämfört med de som inte har den.

Väldigt många är i behov av träning i att använda sin röst rätt och utbudet för denna typ av träning är i dagsläget skralt.

Detta vill jag bidra till att förändra.

David Sennerstrand

Ny blogg om röstteknik

Mitt första inlägg här. Jag jobbar som röstcoach och ska börja blogga massor om röstens betydelse och hur man talar rätt. Många yrkesgrupper utsätter sin röst för stora prövningar varje dag. I värsta fall utvecklas defekter som till exempel knarr och registerbrott som blir till en oönskad del av ens personlighet. Men detta kan förebyggas med rätt utbildning – det är det jag sysslar med och ska berätta mer om. Ska även gå in på vikten av en behaglig och stark röst som räcker till för att kommunicera så alla hör. Och inte minst sambandet mellan tal och sång. Hur litet steget kan vara från att tala till att sjunga, och hur mycket man har att vinna på att utgå från talet även i sång.

David Sennerstrand