Tongue tvisters och Tungvrickare #artikulation

Eller tungvrickare på svenska. Ett utmärkt tillvägagångssätt för att öva upp artikulation, smidighet i tunga och läppar etc.

Sju sjösjuka sjömän sköttes

Av sju sjösjuka sjuksköterskor

På det sjunkande skeppet Shanghai

Sj-ljudet (eller sch) är dessutom en räkmacka till att få bra aktivitet i bukmuskulaturen. Glöm inte att använda djupandning, förslagsvis vid radbyte, så att magen rör sig utåt vid luftintag. Prata som om du hade ett gäng åhörare framför dig så att du ”riktar ut” rösten.

En hit för lite läppgympa!

Peter piper the pickled pepper picker

picked a pack of pickled peppers

 If Peter piper the pickled pepper picker

Picked a pack of pickled peppers 

How many pickled peppers 

Did Peter piper the pickled pepper picker pick

(Peck och inte pack i originalet, men jag tycker man får mer flow om man säger pack.)

Kolla in min film!

Här är det bra att variera med några Brrrrr (läppfladder) emellan varven, för läppavspänningens skull. Jobba med mjuka, kvicka, smidiga och aktiva (rörliga) läppar. Och igen, glöm inte att andas djupt, utan att för den skulle ta in onödigt mycket luft. Om du gör ett överintag av luft blir det också svårare att hantera all denna luft på balanserat sätt.

Och några kortisar, också med huvudsyfte att utveckla smidighet i läppar:

Per packade pappas packsäck proppfull.

Bagare Bullen bakade bara bruna brända bullar.

Med mitt mått mätt.

Har man möjligen i mannaminne sett på maken?

Postmästaren passade posten punktligt.

Brottslingen blandade bort de bindande bevisen.

Och sen får man inte glömma Betty (också är bra för smidiga läppar).

Betty bought a bit of butter

But the bit of butter Betty bought was bitter

So Betty bought another bit of butter

Och några tungvrickare med betoning på tungan, som också behöver sin beskärda del av träning och gymnastik för en bättre artikulation.

Göken jublade glad i den ljusa och ljuvligt ljumma juninatten.

 I trakten kvittrade tättingarna, (sångfågel), titt och tätt.

Den godmodiga gumman gav den glade gossen en gul gullhöna.

Det dundrade dovt i dalen under åskdundret.

Vid S-ljud är det viktigt att inte placera tungan mellan tänderna så att man hör tendenser till läspande och för att vi vill att S:en ska bli skarpa och tydliga. Vissa lägger tungan bakom över tandraden och andra bakom den undre när de gör sina s-ljud. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Bra ändå att vara medveten om att om du naturligt sätter S:en bakom över tandraden blir de skarpare och tydligare, men riskerar att bli svåra att ”runda till” för en eventuell ljudtekniker i ett sammanhang där ljudteknik krävs.

S som placeras bakom nedre tandraden blir naturligt ”tjockare” och mjukare, och kanske skönare att lyssna till, men ger inte riktigt samma skärpa och tydlighet till texten.

Man kan ju alltid satsa på att lära sig behärska båda placeringar. Här följer några övningar med fokus på S:

Sedan senaste sommaren har han slipat 666 slöa saxar.

 Med svällande storsegel sökte sig seglarna mot sydost.

Svanen simmade stilla i solen och sökte sina små.

Sex laxar i sex laxaskar.

Jag kommer att fylla på det här inlägget med andra bra tungvrickare efter hand. Så håll ögonen öppna!

Hepp!

David Sennerstrand

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.